Är svenska bostadsrättspriser en konjunkturindikation?

Riksbanken lämnade som väntat styrräntan oförändrad på 2,0 procent i veckan. Riksbanksdirektionen konstaterade att den ekonomiska aktiviteten varit svagare, samtidigt som inflationen varit starkare än förväntan under sommaren och överraskat på uppsidan. Riksbankens bedömning är fortsatt 50/50 till ytterligare en räntesänkning i år, något marknaden tror kan ske efter riksbankens möte den 23 september.

Riksbanken förväntar sig en återhämtning i svensk ekonomi under andra halvåret samt att inflationen successivt närmar sig 2,0 procent. Svensk BNP-statistik för juni och det andra kvartalet visar dock att BNP-tillväxten kvarstår kring 0,9 procent på årsbasis men att den är svagare på månads- (0,5 procent) och kvartalsbasis (-0,1 procent). BNP-trenden under det andra kvartalet fick regeringen att i maj sänka sin helårsprognos till 1,8 procent (från tidigare 2,1 procent) samt Konjunkturinstitutet att i början av augusti sänka sin prognos för helåret till 0,7 procent (från tidigare 0,9 procent).

Att inflationen, justerat för räntekostnaderna (KPIF), har stigit sedan hösten 2024 begränsar Riksbankens möjligheter att sänka styrräntan och därmed stimulera ekonomin vars svaga trend under 2025 inte har dämpat inflationen, ännu. En slutsats är att konsumenterna fortsätter att spara mot bakgrund av de höga räntekostnaderna och den negativa reallöneutvecklingen som rådde mellan hösten 2021 och slutet av 2023. Det finns uppenbart ett behov av sparande, samtidigt som företagen avvaktar med investeringar på grund av osäkerheten kring pågående handelsavtal. Konjunkturinstitutets barometer över hushållens förväntningar på den svenska ekonomin har sjunkit under 2025 trots stigande reallöner, men stigit marginellt under sommaren.  

Svenska bostadsrättspriser har sjunkit med 2,9 procent under året fram till och med juli månad och under juli sjönk priserna på bostadsrätterna med 1,5 procent på månadsbasis, enligt mätningar från Svensk Mäklarstatistik. En förklaring till den svaga månadssiffran var att färre lägenheter sålts i Stockholms innerstad, vilket fick priserna i Storstockholm att minska med 3 procent. Priserna i innerstaden sjönk med 0,6 procent där diagrammet över priserna på Östermalm nedan visar en nedgång på 1,8 procent sedan årsskiftet, till ett nuvarande snittpris på 117 115 kr/kvm. Enligt Mäklarsamfundet har räntesänkningar och reallöneökningar stärkt köpkraften, medan det stora utbudet och den oroliga omvärlden har dämpat utvecklingen.

Förenklat borde nedgången på korta boräntor sedan början av det andra kvartalet 2024 – vars rörelse halverat tremånadersräntan – resultera i högre bostadsrättspriser. Förvisso fanns en korrelation mellan sjunkande kortränta och stigande bostadsrättspriser under 2024, men den har successivt minskat under 2025 när inflationen (KPIF) har stigit över Riksbankens tvåprocentsmål. Fortgår den negativa trenden i bostadsrättspriserna, oavsett om det sker som en konsekvens av en inflation över trend (2 procent) eller en BNP-tillväxt under strukturell tillväxttrend (1,5 till 2,0 procent), är det ett tydligt tecken på fortsatt svaga konsumentförväntningar.

Prisutveckling per kvadratmeter – Östermalm:

Källa: Svensk Mäklarstatistik

Utveckling under året för utvalda marknader