top of page

Svensk konjunktur tar fart med stora lageruppbyggnader

Igår (torsdag) kom reviderad BNP-statistik från SCB som visade att den svenska konjunkturen stärktes med 0,7 procent under det första kvartalet, både på kvartals- och årstakt. Detta var väsentligt högre än preliminär statistik på -0,1 procent, men också kraftigt över Riksbankens prognos på nolltillväxt. Förklaringar till det högre utfallet återfinns framför allt i en ökad lageruppbyggnad och kan tolkas som att företagen gör anpassningar för en starkare konsumtion. Förhoppningen om att lägre räntor ska öka konsumtionen var ännu inte synlig under det första kvartalet då hushållens konsumtion minskade med 0,3 procent.

 

Stark BNP-tillväxt under det första kvartalet bröt trenden av tre kvartal med negativ tillväxt (teknisk recession) och mot bakgrund av att Riksbanken precis genomfört den första styrräntesänkningen, i en väntad serie av minst fyra sänkningar de närmaste 12 månaderna, finns anledning till optimism avseende BNP-tillväxten för helåret 2024.

 

Igår presenterades även preliminär BNP-statistik för det första kvartalet i USA. Privatkonsumtionen ökade med 2 procent, vilket väger tungt i BNP och förklarar hela ökningen av BNP-tillväxten på 1,3 procent. Även PCE-inflationen för det första kvartalet presenterades och landade på 3,3 procent enligt BEA.gov, vilket stärker bilden av att den amerikanska inflationen har mycket svårt att sjunka ner mot 2,0 procent, vilket är den amerikanska centralbanken Feds inflationsmål.

 

Vår slutsats är att Fed kommer att avvakta styrräntesänkningar till dess att inflationen kommer ner mot 2,0 procent alternativt att den amerikanska ekonomin visar tecken på försvagning, även om detta sker med en marginellt förhöjd inflation. I Sverige kan KPI-inflationen komma att sjunka ner mot noll redan under hösten mot bakgrund av sjunkande boräntor (baseffekt) vilket skapar ett ökat konsumtionsutrymme som i sin tur ska bidra till att infria Konjunkturinstitutets förväntningar om 2,5 procents BNP-tillväxt under 2025.

 

Här börjar bilden att skeva då marknaden, baserat på terminskontrakt på Stibor 3-mån, å ena sidan tror att Riksbanken ska sänka styrräntan ner till 2,5 procent under 2025 men å andra sidan tror att ekonomin ska växa med 2,5 procent under 2025 utan att inflationen tar fart. Det kommer att bli en besvärlig balansgång speciellt som råvarupriser (aluminium, koppar, nickel, tenn och zink) i år stigit med mellan 14 och 30 procent, EUR och USD har stigit mot den svenska kronan med 3 och 5 procent i år och styrräntan (i Sverige) beräknas nästan halveras från 4 procent i början av maj i år till 2,5 procent före sommaren 2025. Allt detta är inflationspåverkande även om vissa av parametrarna, som räntesänkningarna, har en fördröjd effekt.    

 

Mycket talar just nu för att en förväntad konjunkturförstärkning i Sverige redan i stor utsträckning har prisats in, vilket förenklat kan ses i att Stockholmsbörsen är på all-time-high och bostadsrättspriser stigit med 4,8 procent sedan december enligt Svensk Mäklarstatistik. Risken är att högt ställda konjunkturförväntningar bidrar till en bibehållen kärninflation men även ökar volatiliteten på finansmarknaden. Konjunkturen blir starkare, vi tackar för det, men det finns anledning att vara på sin vakt avseende högt ställda förväntningar.  

 

Utveckling under året för utvalda marknader



Comments


Commenting has been turned off.
bottom of page