Svag vinsttillväxt och ökade stimulanser
- PAM Capital
- 23 jan.
- 2 min läsning
Högre värdering förklarar kraftig kursuppgång
Storbankerna har utvecklats mycket starkt på börsen under en längre tid, trots negativ vinsttillväxt. Det har i stället varit multipelexpansion som drivit kursutvecklingen. Vi anser att bankerna förtjänar att handlas till ännu högre multiplar, bland annat till följd av den höga avkastningen på eget kapital och den stabila intjäningen, som vi anser rättfärdigar en lägre riskpremie. Men vi är inte övertygade om att marknaden håller med oss om detta. Nu när storbankerna handlas till cirka p/e 13 på årets förväntade vinster är värderingen lite åt det höga hållet relativt historiken. Utsikterna för vinsttillväxt är svaga och vi räknar inte med att vinsterna ökar förrän 2027. Hoppet på kort sikt, under 2026, står till högre lånetillväxt och styrräntehöjningar i slutet av året.
Höga utdelningar trots svag vinsttillväxt
Utdelningsbeskeden som meddelas i samband med bokslutskommunikéerna förväntas bli lägre än förra årets utdelningar, men ändå på en hög nivå relativt Stockholmsbörsen som helhet. Utifrån de utdelningar vi förväntar oss blir direktavkastningen för bankerna sammantaget drygt 6 procent jämfört med 2,5 procent för Stockholmsbörsen.
I och med de skrala vinstutsikterna för bankerna, till följd av pressade räntenetton, ser vi en möjlighet att verkstadssektorn driver utvecklingen på Stockholmsbörsen framöver tack vare högre förväntad vinsttillväxt.
Nordea, SEB och Swedbank rapporterar den 29 januari och Handelsbanken den 4 februari.
Ett växande budgetunderskott
Det svenska budgetunderskottet väntas enligt Riksgälden öka från 103 miljarder kronor under 2025 till 173 miljarder kronor 2026 och 194 miljarder kronor 2027 på grund av en expansiv finanspolitik. För att finansiera underskottet kommer Riksgälden att höja emissionsvolymen av statsobligationer kraftigt under 2026 och därefter ytterligare, om än marginellt, under 2027.
Ökade emissionsvolymer innebär att statsskulden beräknas öka till 1 591 miljarder kronor i slutet av 2027. Detta motsvarar 22 procent av BNP och, mätt som den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet, ökar statsskulden från 34 procent i slutet av 2024 till 38 procent av BNP i slutet av 2027. Det är fortsatt en låg nivå i ett internationellt perspektiv, vilket kan ses i diagrammet nedan.
Upplåningen ökar kraftigt
Riksgäldens finansiering planeras att ske via ökade emissionsvolymer av statsobligationer från 118 miljarder kronor 2025 till 216 miljarder kronor 2026 och via statsskuldväxlar från 173 miljarder kronor 2025 till 250 miljarder kronor 2026. Volymerna beräknas vara ungefär desamma 2027 som 2026.
Den positiva aspekten av budgetprognosen är enligt Riksgälden att svensk ekonomi – som enligt IMF beräknas ha vuxit 0,7 procent 2025 – beräknas växa med 2,7 procent 2026 och 2,5 procent 2027 när konsumtionen tar fart. Ökad ekonomisk aktivitet kommer successivt att generera en stigande sysselsättning och minskande arbetslöshet.
