De större svenska verkstadsbolagen – ABB, Alfa Laval, Atlas Copco, Epiroc och Sandvik – redovisade en orderingång och försäljning i det tredje kvartalet som var något högre jämfört med samma period föregående år. Alfa Laval visade en organisk ökning i orderingången på hela 15 procent och försäljningen steg med 6 procent organiskt. De justerade rörelseresultaten var sammantaget sämre än väntat i det tredje kvartalet, men sencykliska ABB och Alfa Laval presterade relativt väl och lyfte sina resultat med 13 respektive 12 procent. Rörelsemarginalerna fortsätter hålla sig på höga nivåer för de här bolagen generellt, omkring 20 procent.
Vår bedömning är att orderingången kommer att fortsätta växa organiskt även i det fjärde kvartalet. Rörelsemarginalerna kommer sannolikt fortsätta att försvagas generellt men ABB och Alfa Laval bedömer vi kommer att förbättra sina rörelsemarginaler jämfört med det fjärde kvartalet 2023.
Sammantaget står sig de större svenska verkstadsbolagen starka i en utmanande miljö. Det är stabilt. Samtidigt är det värt att poängtera att alla fem ovanstående bolag, förutom Sandvik, är älskade av investerarkollektivet och värderas därefter (med p/e-tal >20).
Styrräntesänkningar i Sverige och USA
Riksbanken sänkte igår styrräntan med ytterligare 50 bps ner till 2,75 procent. Detta är den fjärde sänkningen i år, och troligen kommer ytterligare en sänkning i mitten av december. Huvudskälet till sänkningarna är att inflationen mätt som KPIF (fast ränta) sjunkit till preliminärt 1,50 procent för oktober i år, ner från en inflationstakt på 4,16 procent i oktober 2023. Även den svagare svenska tillväxten ger anledning att sänka räntan då den skapar större konsumtionsutrymme för hushållen vilket beräknas generera en BNP-tillväxt på drygt 2 procent 2025.
Utöver Riksbanken sänkte igår den amerikanska centralbanken Fed sin styrränta med 25 bps till intervallet 4,50 – 4,75 procent. Utgår vi från centralbankernas utlåningsräntor skiljer det nu 0,8 procent mellan Riksbanken och ECB samt 1,90 procent mellan Riksbanken och Fed. Denna ränteskillnad ökar risken för att den svenska kronan försvagas ytterligare mot euron och dollarn. Hittills i år har kronan försvagats med cirka 4,0 procent mot euron och cirka 6,5 procent mot dollarn. Skulle räntegapen öka ytterligare mellan styrräntorna är All-Time-High mot euron vid 11,99 en nivå som måste bevakas.
Både Riksbanken, ECB och Fed har sina nästa möten i mitten av december och förväntas då sänka sina respektive styrräntor med 25 bps. Under det första halvåret 2025 prisar räntemarknaden in sänkningar på ytterligare 50 bps ifrån Riksbanken och marginellt större sänkningar från ECB och Fed.
Marknadsräntorna har trots sjunkande styrräntor stigit sedan mitten av september där den femåriga statsobligationen stigit från 1,70 procent till 2,00 procent. Denna trend har varit ännu starkare i USA där femårig statsobligationsränta stigit från 3,40 procent till 4,17 procent. Att den amerikanska räntan handlas så mycket högre beror förenklat på en starkare tillväxt i USA och faktumet att den amerikanska inflationen har haft svårt att komma ner till 2,0 procent. Trumps löften om lägre bolagsskatt och högre tullar riskerar därtill att öka inflationen och begränsa den amerikanska centralbankens styrräntesänkningar. Högre ränta i USA jämfört med Sverige påverkar kapitalflödena och riskerar att stärka den amerikanska dollarn som efter valet stigit till 10,73 mot kronan.
