Under veckan som gått höjde Riksbanken enligt förväntan styrräntan från 3,00 procent till 3,50 procent och informerade att styrräntan ”troligen kommer att höjas med ytterligare 0,25 procentenheter i juni (29/6) eller september (20/9)”. Riksbanken höjde även räntebanan marginellt till en prognostiserad styrränta på 3,65 procent om ett år från tidigare 3,33 procent. Förenklat signalerar detta att den förväntade styrräntan på 3,75 procent efter septembermötet kommer att sänkas under perioden fram till våren 2024.
Som vi skrev i Marknadskollen den 14 april har tecken på svagare inflationstakt börjat visa sig även i Sverige. Mot bakgrund av att producentprisindex (PPI) gick ned med 0,10 procent i mars jämfört med februari finns anledning att tro att denna trend kommer att stärkas. Utgår vi från diagrammet nedan över KPI och faktumet att den europeiska inflationstakten nu gått tillbaka till nivåer för ett år sedan så skulle detta betyda att svensk KPI för april kan komma att ha sjunkit rejält. Vår förhoppning är att den hamnar under 8,00 procent.
Vad händer framåt?
Den höga inflationsnivån, om än sjunkande, sammantaget med de kraftiga räntehöjningarna som skett under de senaste 12 månaderna kommer att pressa både konjunktur och därmed inflation framgent. Prognoser kring den svenska BNP-tillväxten för 2023 indikerar en kontraktion på upp till 1,00 procent även om denna recession fortfarande inte gett sig till synes. Beroende på hur mycket konjunkturen försvagas kommer också Riksbanken att behöva adressera styrräntan. Skulle BNP sjunka med 1,00 procent i år har vi mycket svårt att tro att varken Riksbankens inflationsprognos på 8,90 procent för 2023 eller styrränteprognosen på 3,75 procent kommer att bestå.
Utveckling under året för utvalda marknader
