Småbolagsaktierna rasar – vad ligger bakom?
- PAM Capital
- för 52 minuter sedan
- 3 min läsning
Skillnaden i avkastning mellan stora och små bolag har ökat markant, samtidigt som kreditmarknaden blivit mer riskvillig. Vad driver utvecklingen – och var finns möjligheterna? Det skriver vår aktieförvaltare Mattias Eriksson och ränteförvaltare Magnus Rosén om i den här veckans Marknadskollen.
Skillnaden mellan små och stora bolag – tre förklaringar
Sedan i somras har de mindre bolagen noterade på First North sjunkit med över 20 procent, och bara i år är nedgången 10 procent. Under samma tidsperiod har Stockholmsbörsens största bolag på Large Cap-listan, som till stor del består av våra globala verkstadsbolag och storbankerna, stigit med 16 respektive 4 procent. De allra största bolagen, som ingår i OMXS30-index, har ökat ännu mer. Vad beror den här skillnaden mellan små och stora bolag på? Enkelt förklarat tror vi att det framför allt finns tre förklaringar:
Bankaktierna har lyft tack vare multipelexpansion, samtidigt som flera av de större verkstadsbolagen, som till exempel ABB, Epiroc, Volvo och Sandvik, utvecklats positivt på hopp om bättre konjunktur och tillväxt.
Bolag med låg operationell och finansiell risk har gått relativt bra. En solid affärsmodell och en sund balansräkning har premierats av investerare, vilket vi upplevt i vår utdelningsportfölj. Större bolag är generellt sett mer stabila än mindre bolag.
Flöden till indexfonder gynnar de större bolagen.
Ett attraktivt small cap-case: RaySearch
Småbolagen är en disparat samling bolag och vi har ingen syn på var ett småbolagsindex är på väg. Däremot ser vi selektiva möjligheter att komma in som ägare i bolag med lägre börsvärde som har gynnsamma tillväxtmöjligheter och som värderas ovanligt lågt i dag. Ett sådant exempel är RaySearch.
RaySearch, som vi anser är ett av världens mest imponerande bolag, är ett mjukvarubolag som utvecklar avancerade system för cancerbehandling, främst dosplanering. Mjukvarulösningarna förbättrar effektivitet, precision och arbetsflöden inom cancervården. Bolaget grundades år 2000 av Johan Löf, som fortfarande är bolagets vd och största ägare med över 50 procent av rösterna.
Vår bedömning är att RaySearch är ledande i branschen, bland annat tack vare högre beräkningshastigheter än konkurrenterna, vilket möjliggör en effektivare behandling både för patienten och sjukhuset.
Starka utsikter och låg värdering
RaySearch har fantastiska tillväxtmöjligheter många år framåt, anser vi. Dels förväntas en marknadstillväxt på 5–9 procent per år, men framför allt bedömer vi förutsättningarna att fortsätta ta en större andel av marknaden som mycket gynnsamma. RaySearch har en väldigt konkurrenskraftig produktportfölj som uppskattas av kunderna. Bolaget är helt enkelt tekniskt överlägset. Rörelsemarginalen kommer sannolikt att förbättras ytterligare i takt med att volymerna ökar. Affärsmodellen är dessutom kapitalsnål, vilket ger en hög avkastning på kapitalet.
Under nuvarande ”AI-frossa” har RaySearch drabbats. Orättvist, i vårt tycke. Bolaget använder AI på ett mycket konstruktivt sätt i dag och har gjort så under lång tid. RaySearchs programvara är hårt reglerad, djupt inbäddad i livsavgörande arbetsflöden och kännetecknas av höga omställningskostnader.
Vi räknar med att RaySearch ökar sin försäljning organiskt med 10–15 procent per år de kommande tre åren. I kombination med en markant rörelsemarginalförbättring ger det en genomsnittlig förväntad vinsttillväxt över dessa tre år på cirka 25 procent per år.
Nuvarande värdering är den lägsta sedan 2018, trots att bolaget kanske är i sitt livs form. Det ger ett bra köpläge, tycker vi.
Kreditmarknaden blir mer riskvillig
Skillnaden mellan den beräknade årliga avkastningen (yielden) på statspapper och företagsobligationer har minskat kraftigt sedan Liberation Day 2025. En indikator på kreditrisken hos högavkastande (high yield) obligationer är iTRAXX Crossover Index. Indexet är ett CDS-index (Credit Default Swap) som visar vilken ersättning kreditmarknaden kräver för att skydda sig mot default (avtalsbrott) i likvida high yield-obligationer. Indexet för 3-åriga high yield-obligationer är nu 1,65 procent, vilket är nära den lägsta nivån på nästan fem år.
Vad detta betyder är att kreditmarknaden kräver ovanligt låg ersättning för att addera risk, det vill säga att marknaden för närvarande är mycket riskvillig. Fördelen med detta är att emitterande bolag kan ställa ut obligationer till låga kupongnivåer och därmed åtnjuta lägre räntekostnader. Till detta ska läggas att basen för obligationer med rörlig kupongränta, vilket är vanligast förekommande bland svenska high yield-emittenter, är Stibor 3-mån, vilken har kommit ner från drygt 4 procent i slutet av 2023 till att nu ligga kring 2 procent.
Diagrammet nedan ska förenklat läsas som att ett bolag som i oktober 2023 emitterade en high yield-obligation fick betala Stibor 3-mån på 4 procent och en generell spread på 3,8 procent, sammantaget en räntekostnad vid emissionstillfället på 7,8 procent. Detta ska jämföras med dagens nivåer på 2 procent för Stibor 3-mån och en spread på 1,65 procent, vilket i dag skulle ge samma emittent en initial räntekostnad på 3,65 procent. Nedgången i både Stibor 3-mån och kreditspreadar vid nyemissioner av obligationer har alltså kommit ned, vilket generellt är mycket gynnsamt för företagens vinstmarginaler.
