Vad händer på aktie- och räntemarknaderna just nu?
- PAM Capital
- 12 sep.
- 3 min läsning
Börsutvecklingen förklaras av smala, branta uppgångar
Globalindex och S&P 500 är på all-time-high medan Stockholmsbörsen har 5 procent kvar till sin högstanotering. Om vi tittar på ett brett nordiskt index så är det 16 procent kvar till den högsta noteringen historiskt. Utvecklingen i Norden har styrts väldigt mycket av Novo Nordisk. Aktien sköt i väg i början av 2021 och steg cirka 380 procent(!) fram till sommaren 2024. Därefter dök aktien drygt 70 procent. De kraftiga rörelserna i Novo Nordisk förklarar mycket av utvecklingen för ett nordiskt index i och med att Novo väger tungt.
Globalt, och i USA, är det 5 till 10 techbolag som drivit index. Både MSCI World och S&P 500 har stigit omkring 20 procent det senaste året och det är ovanligt få bolag som förklarar uppgången. Nvidia har stigit 62 procent, Microsoft 23 procent, Alphabet 56 procent samt Amazon och Meta 36 respektive 50 procent under samma period. De här väldigt stora bolagen växer sina vinster på ett imponerande sätt. Oron kretsar främst kring om AI är en bubbla eller inte, alltså hur lönsamma investeringarna i AI kommer att vara. Värderingarna kräver fortsatt stark vinsttillväxt.
Det senaste året är Stockholmsbörsen upp 5 procent. Vi hade en kraftig nedgång på 21 procent i samband med ”Liberation Day” i april, men ungefär en månad senare var börsen tillbaka på samma nivå som innan. Banksektorn har ökat mer än 30 procent det senaste året, vilket är den enskilt viktigaste förklaringsfaktorn till den positiva utvecklingen för index. Nästan allt konsumentrelaterat har utvecklats negativt. Fastighetssektorn har gått svagt och backat nästan 20 procent. Bolag med stabila kassaflöden utan exponering mot USA, som till exempel banker, försäkringsbolag och teleoperatörer, har gått starkt och förklarar Utdelningsportföljens goda utveckling.
På PAM Capital sätter vi ihop breda, väldiversifierade aktieportföljer med bolag som vi anser har gynnsamma förutsättningar att öka sina vinster långsiktigt. Vinstutvecklingen styr kursutvecklingen över längre tidsperioder. Värdering är också viktigt, alltså att inte köpa de här bolagen för dyrt. Olika teman eller sektorer avgör inte våra portföljers sammansättning utan det är bolagsspecifika faktorer som styr. Det senaste året har indexutvecklingen både globalt och i Sverige styrts av relativt få bolag. I våra portföljer kommer vi aldrig gå ”all-in” i en sektor utan vi vill äga en blandning av bolag med gynnsamma förutsättningar att generera hög vinsttillväxt långsiktigt. Historiskt har den genomsnittliga årliga avkastningen på Stockholmsbörsen varit omkring 10 procent. Där ska förväntansbilden för framtida avkastning ligga.
Källa: Ekonomistas.se
ECB lämnar räntan – Fed och Riksbanken väntas sänka
ECB valde igår som väntat att lämna sin Deposit-ränta oförändrad vid 2,0 procent och sin styrränta (Refi-räntan) oförändrad vid 2,15 procent.
ECB:s inflationsmål är en prisstabilitet på 2,0 procent över medellång sikt beräknat som HICP, Harmonised Index of Consumer Prices. Inflationsmålet är symmetriskt, det vill säga både understigande och överstigande inflation är oönskad. Inflationen i eurozonen har sedan januari 2024 legat under 2,6 procent och de senaste fyra månaderna i snitt varit just 2,0 procent. ECB skruvade dock marginellt upp sin förväntan på HICP i euroområdet från 2,0 till 2,1 procent i år med hänvisning till högre tullar men påpekar samtidigt att en starkare euro och ökad konkurrens håller tillbaka tillväxten, vilket generellt pressar inflationen.
I USA presenterades igår inflationssiffror för augusti som visade att KPI steg med 0,4 procent sedan juli och med 2,9 procent sedan augusti 2024. Motsvarande siffror för KPIF var 0,3 procent jämfört med juli och 3,1 procent jämfört med augusti förra året. Diagrammet nedan visar att KPI successivt stiger i USA och Sverige, medan det har rört sig mer parallellt i Europa under de senaste fyra månaderna. Riksbanken bedömer att den stigande inflationen under sommarmånaderna är avtagande och att inflationen kommer ner under hösten. Därtill kommer regeringens förslag om en temporär halvering av matmomsen från 1 april 2026 till utgången av 2027, vilket skulle kunna innebära cirka 0,8 procents lägre inflation då livsmedel utgör 14 procent av konsumtionskorgen. Det blir intressant att se om 6 procents lägre matmoms faktiskt slår igenom i 6 procents lägre matpriser.
Nästa vecka (17/9) kommer räntebesked från Fed och veckan därefter (23/9) kommer räntebesked från Riksbanken. Båda centralbankerna väntas sänka räntorna med 0,25 procentenheter och flertalet analytiker tror därtill att det blir ytterligare en sänkning om 0,25 procentenheter från båda centralbankerna mot slutet av året. Huvudskälet till räntesänkningarna är att bidra till ekonomisk tillväxt genom ökad konsumtion. Detta behövs då redan genomförda ränte- och skattesänkningar inte fått konjunkturen att ta fart och med tanke på successiva nedrevideringar av svensk tillväxt för 2025 behövs helt klart ytterligare stimulanser.
