Räntorna stiger – Fed höjer och Riksbanken väntas följa
Fed har höjt räntan och Riksbanken väntas följa efter – men hur många höjningar ligger framför oss? I veckans Marknadskollen skriver vår ränteförvaltare Magnus Rosén om stigande marknadsräntor och förändrade ränteförväntningar i USA och Sverige.
Fed höjer – och signalerar fler höjningar
Diagrammet nedan visar stigande räntor på nästan samtliga svenska, europeiska och amerikanska löptider. Uppgångarna kommer till följd av att räntemarknaden prisar in högre sannolikhet för ytterligare räntehöjningar från respektive centralbank. Ett tydligt exempel på det var att sannolikheten för den räntehöjning som Federal Reserve (”Fed”) i USA genomförde i onsdags var drygt 90 procent, jämfört med endast cirka 30 procent i början av augusti. Federal Reserve höjde som väntat räntan med 25 baspunkter till intervallet 3,75–4,00 procent, vilket var deras första höjning sedan 2023. Enligt ”Dot Plot-kurvan” som visar Fed-ledamöternas individuella prognoser för räntebanan framöver väntar sig 16 av 19 ledamöter att räntan ska höjas ytterligare med minst 25 baspunkter under 2026. Detta är en väsentlig ökning jämfört med i juni, då endast sex ledamöter trodde på en liknande utveckling. Åtta ledamöter förespråkar ytterligare en höjning med 25 baspunkter i slutet av 2026.
Federal Reserve skriver i sin motivering till höjningen att den kommer att leverera prisstabilitet och stödja en snabbare återgång till kommitténs inflationsmål på 2 procent. Vidare skriver centralbanken att den ekonomiska aktiviteten växer i en stadig takt och att den inhemska konsumtionen varit motståndskraftig mot en förhöjd inflation. Kommittén höjer dock ett varningens finger för att osäkerheten förblir hög, delvis på grund av den geopolitiska utvecklingen. President Trump rasar mot höjningen via Truth Social och skriver: ”Sänk räntan snabbt” samt uttrycker att den amerikanska styrräntan borde vara max 1 procent.


Riksbanken väntas höja i november
Den svenska Riksbanken träffas nästa vecka, den 24 september, men väntas inte höja styrräntan förrän vid påföljande möte den 4 november. Den svenska KPI-inflationen är artificiellt låg och uppgår till 0,2 procent för augusti efter införandet av skattelättnader på mat, kommunaltrafik och bränsle under det andra kvartalet, vilket gör att Riksbanken har förmånen att kunna dröja med sin första styrräntehöjning. Men den kommer att komma och marknadens förväntningar är att den följs av ytterligare en höjning i början av 2027, vilket gör att räntedifferensen mot ECB hålls relativt oförändrad under det närmaste halvåret. Diagrammet nedan visar marknadens förväntningar på kommande styrräntehöjningar under det närmaste halvåret.



