Räntetrycket ökar efter Irankonflikten
- PAM Capital
- för 1 dag sedan
- 2 min läsning
Efter Irans blockad av Hormuzsundet har räntetrycket ökat och flera centralbanker har agerat. I veckans Marknadskollen skriver vår ränteförvaltare Magnus Rosén om inflationen, ränteutsikterna och vad utvecklingen kan betyda för rörliga bolån.
Inflationen stiger – centralbankerna agerar
Den 28 februari 2026 gick USA och Israel till attack mot Iran och dödade landets högste ledare, ayatolla Khamenei. Iran svarade med motattacker mot bland annat Israel och stängde den 4 mars i praktiken Hormuzsundet. Initialt spåddes att om konflikten pågick längre än fyra till åtta veckor skulle inflationen, som en konsekvens av framför allt högre oljepriser, stiga avsevärt och tvinga centralbanker att strama åt penningpolitiken.
Konflikten, som nu har pågått i 18 veckor och i skrivande stund verkar vara på väg att lösas, har visserligen inte utlöst någon avsevärd inflationsuppgång, men har utan tvivel fått den globala inflationen att stiga. Det bidrog i juni till att en rad centralbanker, som ECB, Bank of Japan och Norges Bank, höjde sina styrräntor med 0,25 procentenheter. Under hösten väntas nu även Riksbanken höja styrräntan med 0,25 procentenheter, från 1,75 till 2,0 procent, och Federal Reserve i USA med lika mycket, till intervallet 3,75–4,00 procent, till följd av stigande inflationstryck.
Lägre bolånespread mildrar ränteuppgången
SCB sammanställer månatligen statistik över räntenivåerna för nya bolån i Sverige. Statistiken ger en löpande indikation på det påslag* som generellt råder för nya bolån. Under maj var snitträntan för nya 3-månaders bolån 2,78 procent, vilket var 0,84 procentenheter högre än dåvarande 3-månaders statsskuldväxelränta (SSVX) på 1,94 procent. Skillnaden (spreaden) mellan räntan för nya 3-månaders bolån och SSVX har de senaste 20 åren i genomsnitt varit 1,59 procentenheter. Spreaden har rört sig mellan låga 0,54 procentenheter i början av 2023 och höga nivåer upp mot 3 procentenheter under hösten 2008, slutet av 2011 och under 2012.
Mot bakgrund av att räntemarknadens prognos är att Riksbanken höjer räntan med 0,25 procentenheter i september eller november kan vi utgå från att också SSVX och 3-månaders bolåneräntor kommer att stiga.
Diagrammen nedan visar en relativt tydlig trend under de senaste 10 åren. Spreaden mellan räntan för nya 3-månaders bolån och SSVX har generellt blivit lägre och tenderar dessutom att minska vid högre räntenivåer. På marginalen bidrar en minskad spread till lägre boränta, allt annat lika, vilket möjliggör högre konsumtion. Det är på marginalen bra för privatekonomin och, i ett större sammanhang, även bra för den ekonomiska tillväxten. Många bäckar små…
*SSVX speglar inte bankernas respektive lånekostnader, men är ett lättillgängligt index och därmed bra för en relativ jämförelse.
Fixed Income Q2 2026
För en mer utförlig genomgång av utvecklingen under kvartalet, se hela vår Fixed Income-uppdatering för Q2 2026.
