Riksbanken sänkte idag styrräntan med ytterligare 50 bps ner till 2,75 procent. Detta är den fjärde sänkningen i år, och troligen kommer ytterligare en sänkning i mitten av december. Huvudskälet till sänkningarna är att inflationen mätt som KPIF - det vill säga utan räntans påverkan - preliminärt har sjunkit till 1,50 procent för oktober i år, ner från en inflationstakt på 4,16 procent i oktober 2023. Även den svagare svenska tillväxten ger anledning att sänka räntan då den skapar större konsumtionsutrymme för hushållen vilket beräknas generera en BNP-tillväxt på drygt 2 procent 2025.
Den svenska styrräntan ligger nu på 2,75 procent, vilket är 0,65 procentenheter lägre än ECB:s refiränta på 3,40 procent. Detta ökar risken för att den svenska kronan försvagas ytterligare mot euron. Hittills i år har kronan försvagats med 4,50 procent till 11,64 mot euron. Skulle räntegapet öka ytterligare mellan styrräntorna är All-Time-High vid 11,99 en nivå som måste bevakas. Både Riksbanken och ECB har sina nästa möten i mitten av december och förväntas då sänka sina respektive styrräntor med 25 bps. Under 2025 prisar räntemarknaden in sänkningar på ytterligare 50 bps ifrån Riksbanken under första halvåret och marginellt större sänkningar från ECB.
Marknadsräntorna har trots sjunkande styrräntor stigit sedan mitten av september där den femåriga statsobligationen stigit från 1,70 procent till 2,00 procent. Denna trend har varit ännu starkare i USA där femårig statsobligationsränta stigit från 3,40 procent till 4,27 procent. Att den amerikanska räntan handlas så mycket högre beror förenklat på en starkare tillväxt i USA och faktumet att den amerikanska inflationen har haft svårt att komma ner till 2,0 procent. Trumps löften om lägre bolagsskatt och högre tullar riskerar därtill att öka inflationen och begränsa den amerikanska centralbankens styrräntesänkningar. Högre ränta i USA jämfört med Sverige påverkar kapitalflödena och riskerar att stärka den amerikanska dollarn som efter valet stigit till 10,80 mot kronan.
