Rapportperioden summerad, ränteläget inför hösten
- PAM Capital
- för 4 timmar sedan
- 5 min läsning
Årets andra rapportperiod visar fortsatt styrka bland flera av börsens större verkstadsbolag, samtidigt som bankerna levererar mer blandade resultat. I veckans Marknadskollen summerar aktieförvaltare Mattias Eriksson rapportsäsongen och ränteförvaltare Magnus Rosén analyserar sommarens oljeprisrörelser, inflationen, ränteutsikterna och utvecklingen för svenska bolåneräntor.
Slutsatser från rapportperioden
Även i årets andra kvartal visade de större verkstadsbolagen styrka, framför allt de med exponering mot försvar och utbyggnad av datacenter.
För Alfa Laval ökade orderingången organiskt i det andra kvartalet med 29 procent, för ABB med 28 procent och för Atlas Copco var ökningen 26 procent. Även försäljningen visade imponerande tillväxt. Rörelsemarginalen förbättrades i de flesta fall och trots alla oroshärdar – nu senast Irankriget – är lönsamheten bland Stockholmsbörsens större verkstadsbolag hög i ett historiskt perspektiv. Rörelseresultaten i kvartalet kom in i linje med förväntan för alla bolag utom Alfa Laval, som var lite sämre än väntat.
Irankriget har gett negativa effekter i form av högre energipriser och kostnader för olika insatsvaror, men sammantaget är de knappt märkbara.
Baksidan med den här framgången ur ett aktieperspektiv är att de här bolagen – ABB, Alfa Laval, Atlas Copco, Epiroc och Sandvik – värderas mer eller mindre krävande. Det är inga billiga bolag utan det främsta skälet att äga dem är en tro på fortsatt bra vinsttillväxt. Och tack vare den fina orderingången är utsikterna för vinsttillväxt goda. Förväntad vinsttillväxt de kommande tre åren är 11–20 procent per år.
Konsumentbolagen fortsätter generellt att vittna om en dämpad efterfrågan och fastighetssektorn fortsätter att utvecklas trögt.
Från storbankerna kom blandade utfall för det andra kvartalet. Resultaten för bankerna utvecklades svagt positivt förutom för Handelsbanken där de lägre marknadsräntorna tyngde räntenettot. Vi har haft en period av motvind för bankerna i form av lägre räntor som förmodligen vänder till medvind innevarande kvartal – och framåt – då vi räknar med tillväxt för tre av fyra storbankers räntenetton. För Handelsbanken dröjer det nog till det fjärde kvartalet.
Provisionsnettona steg kraftigt för alla banker, främst drivet av hög aktivitet på aktiemarknaden tillsammans med högre intäkter från fondbolagen då förvaltat kapital har ökat.
Både in- och utlåningsvolymer steg svagt jämfört med det andra kvartalet 2025. Kreditförlusterna är försumbara och avkastningen på eget kapital hög. Framåt kommer de högre räntorna att gynna bankerna. Om även utlåningsvolymerna och förvaltat kapital ökar ser det ljust ut för bankerna.
Handelsbanken gjorde ett sämre kvartal än väntat och rörelseresultatet föll 6 procent. Räntenettot sjönk 7 procent. Avkastningen på eget kapital var 12,8 procent.
Nordea gjorde ett bättre andra kvartal än väntat. Vd Frank Vang-Jensen skrev i rapporten att de nordiska företagen fortsätter att investera, och att företagens ut- och inlåning ökade med 9 procent vardera jämfört med motsvarande kvartal i fjol. ”Den ökade aktiviteten visar att de nordiska företagen, framför allt storföretagen, känner tillförsikt.” Avkastningen på eget kapital uppgick till 16 procent.
SEB gjorde ett överraskande bra andra kvartal. Alla intäktsrader utvecklades positivt. Rörelseresultatet steg 4 procent till 10 774 miljoner kronor. Här låg förväntningarna på 9 734 miljoner, enligt Infronts sammanställning. Kreditförlusterna fortsätter att vara låga. Avkastningen på eget kapital uppgick till 15,7 procent. Räntenettot steg 1 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Banken upplever en hög kundaktivitet inom flera affärssegment och ökad kreditefterfrågan bland storföretagskunder.
Swedbank presterade i linje med förväntan och rörelseresultatet steg svagt rensat för engångsposter. Avkastningen på eget kapital var 14,2 procent.
Makro och kreditmarknad – sommarens utveckling och slutsatser inför hösten
Under juni sjönk oljepriset (Brent) med 22 procent från 91,6 till 71,1 dollar per fat på spekulationer om att blockaden av Hormuzsundet var på väg att lösas. Ökade oroligheter fick dock oljepriset att stiga 42 procent under de första tre veckorna av juli till 100,60 dollar per fat för att därefter, i samband med diskussioner mellan Iran och Oman kring gemensamma "tullar", sjunka tillbaka 22 procent till 78,7 dollar per fat. Diagrammet nedan visar prisutvecklingen för Brentolja samt priserna för terminer på Brentolja med leverans i december 2026 och december 2027.
Ett konkret resultat av stigande energipriser är att den underliggande inflationen har kommit upp. Detta syns endast marginellt i inflationens huvudmått justerat för ränta och energi (KPIF-XE), som för juli steg med 0,4 procent på månadsbasis och 0,6 procent på årsbasis, vilket var över både marknadens och Riksbankens förväntan. Svensk KPI-inflation för juli var 0,2 procent beräknat på årsbasis och därmed förmodligen lägst i världen. Vad KPI och andra primära inflationsmått inte justerar för är halverad matmoms (minskade juli-KPI med 0,9 procentenheter), lägre bensinskatt (minskade juli-KPI med cirka 0,2 procentenheter), halverat pris på kollektivtrafikens månadskort (minskade juli-KPI med 0,2 procentenheter), och så vidare. Justerat för dessa skulle KPI för juli beräknat på årsbasis ha varit drygt 1,5 procent och KPIF drygt 2,0 procent. Detta kan tyckas lågt men är över medelinflationen de senaste två åren på 0,78 procent för KPI respektive 2,0 procent för KPIF. Och därtill stigande vilket är oroande.
Riksbanken beräknas inte höja styrräntan vid sitt möte nästa vecka – mer sannolikt kommer en höjning till 2,0 procent vid mötet i slutet av september. Vi tror i så fall att höjningen motiveras av den stigande underliggande inflationen samt en starkare BNP-tillväxt under det andra kvartalet på 2,8 procent. Lägg därtill faktumet att ECB i maj höjde sin styrränta med 25 baspunkter och kanske även höjer styrräntan igen i början av september.
Sedan den 1 januari 2025 har de generella boräntekostnaderna för hushållen i Sverige löpande varit lägre än året innan. Nu närmar sig dock en punkt där årsförändringen inte längre är ”positiv” och därmed inte längre pressar KPI-inflationen. Detta drabbar i år endast marginellt hushållen, varav två tredjedelar har rörliga bolån vars ränta har legat relativt stilla det senaste året. För låntagare som vill binda sina bolån har 5-årig bolåneränta stigit med mellan 0,4 och 0,6 procentenheter under 2026 till följd av stigande energipriser. Data till diagrammet nedan är hämtade från SCB. Data presenteras med 1,5 månaders fördröjning och slår ihop alla bundna räntesatser mellan 1 och 5 år. Som referens för nya rörliga 3-månaders bolån kan marknadsräntan (SSVX 3-mån) användas. SSVX 3-mån var 1,94 procent vid SCB:s mättillfälle och ger att skillnaden, påslaget, mellan marknadsräntan och bankernas 3-månaders bolåneränta, som vid mättillfället i genomsnitt var 2,75 procent, just nu är 0,81 procentenheter. Detta genomsnitt är ett relativt bra riktmärke vid förhandling av nya rörliga bolån.
