top of page

Rapportperiod med pressad lönsamhet och oförändrade räntor

I veckans Marknadskollen sammanfattar PAM Capitals aktieförvaltare Mattias Eriksson och ränteförvaltare Magnus Rosén rapportperioden och ger sin syn på ränteläget, konjunkturen och centralbankernas besked.


Rapportperioden i korthet

Det är framför allt valutapåverkan som sticker ut i de rapporter för det fjärde kvartalet som publicerats så här långt. Bolagen fortsätter att imponera och håller en hög lönsamhet trots kraftig motvind i form av valuta och tullar. Efterfrågan i det första kvartalet väntas av flertalet bolag vara i linje med utvecklingen i det fjärde kvartalet.


Industribolag levererar trots utmaningar

De gruvrelaterade bolagen Epiroc och Sandvik visade organisk ordertillväxt på 11 respektive 15 procent i det fjärde kvartalet. För båda bolagen påverkade valuta och tullar rörelsemarginalen negativt med över en procentenhet.


Bankernas rapporter och utdelningar

Tre av fyra storbanker har rapporterat i veckan. Swedbanks styrelse verkar inte vara särskilt orolig för höga böter från Department of Financial Services i New York, den enda kvarvarande utredningen gällande penningtvätt i Baltikum. Den totala utdelningen, inklusive en extrautdelning på 9,35 kronor per aktie, föreslås bli 29,8 kronor per aktie. För ett par veckor sedan meddelade det amerikanska justitiedepartementet väldigt överraskande att utredningen om misstänkt penningtvätt i Swedbanks baltiska verksamhet läggs ned. Utvecklingen i det fjärde kvartalet var bättre än väntat för Swedbank. Även Nordea gjorde ett bättre fjärde kvartal än väntat och pratade optimistiskt om företagsutlåningen. SEB däremot hade det relativt motigt i kvartalet och aktien föll 6,8 procent på rapportdagen.


Bankernas avkastning på eget kapital ligger omkring 15 procent, vilket är bra, och utdelningarna fortsätter att vara höga. Swedbanks direktavkastning ligger på 8,5 procent, SEB:s på 5,7 procent och Nordeas på 5,9 procent.


Tre bolag med positiva utsikter

Tre bolag som vi tycker levererade bra avslutningar på 2025 och har gynnsamma utsikter för 2026 är BHG Group, Munters och Platzer. 


  • BHG Group levererade en stark avslutning på 2025. Bolaget går in i 2026 med en stärkt marknadsposition och goda utsikter. Omsättningen steg organiskt med 10,7 procent till 3 037 miljoner kronor i det fjärde kvartalet. För helåret 2025 blev den organiska tillväxten 9,4 procent. Bolaget har tagit marknadsandelar under året. Det justerade rörelseresultatet blev 158 miljoner kronor, vilket ger en rörelsemarginal på 5,2 procent. I det fjärde kvartalet 2024 landade resultatet på 107 miljoner kronor, vilket innebär en förbättring på nästan 50 procent. Fritt kassaflöde uppgick till 542 miljoner kronor under 2025 och 522 miljoner kronor under 2024. Börsvärdet är 5,5 miljarder kronor.

  • Munters hade en orderingång i kvartalet på 11,6 miljarder kronor, vilket var högre än väntat, och för helåret 2025 ökade orderingången med 85 procent till 23 miljarder kronor. Framtiden är ljus för Munters. Kylaggregat för den amerikanska marknaden kommer framöver att produceras i den nya fabriken i Virginia, vilket kommer att minska pressen från tullar och stärka lönsamheten under det andra halvåret.

  • Med en bättre svensk ekonomi förbättras förutsättningarna för fastighetsbolagen. Vi äger bland annat det Göteborgsbaserade Platzer som handlas till en substansrabatt på 42 procent. Under 2025 ökade förvaltningsresultatet med 11 procent och substansvärdet växte till 130 kronor från 124 kronor. Vi bedömer att den trenden fortsätter i år. Vi räknar med att aktiekursen lyfter tack vare högre substansvärde och lägre substansrabatt.


Riksbankens senaste räntebesked

Riksbanken lämnade igår styrräntan oförändrad på 1,75 procent och meddelade att räntan väntas ligga kvar på 1,75 procent under en tid framöver, i linje med Riksbankens prognos från december. Den nuvarande nivån på styrräntan bedöms bidra till att konjunkturen stärks och inflationen stabiliseras kring målet på 2,0 procent. Riksbanken hänvisar till att den geopolitiska utvecklingen har varit dramatisk i början av 2026, inte minst på grund av den amerikanska administrationens utrikespolitiska agerande, samt att de ekonomiska förutsättningarna på grund av detta kan ändras snabbt.


Utveckling av svensk KPIF och Riksbankens styrränta sedan 2021
Utveckling av svensk KPIF och Riksbankens styrränta sedan 2021

Läget i konjunkturen och BNP-utvecklingen

Riksbanken skriver vidare att osäkerheten kring inflations- och konjunkturutsikterna har ökat och att den senaste tidens utveckling, bland annat i den amerikanska handels- och utrikespolitiken, har vidgat utfallsrummet för vad som kan hända framöver. Riksbanken konstaterar vidare att svensk ekonomi hittills har visat sig motståndskraftig mot osäkerheten kring geopolitiken och högre tullar, men att stämningsläget bland hushåll och företag kan försämras snabbt. Under torsdagen presenterade SCB statistik för svensk BNP under det fjärde kvartalet, vilken visade på en tillväxt på 2,2 procent jämfört med året innan, men endast en tillväxt på 0,2 procent jämfört med kvartalet innan, vilket var lägre än marknadens prognoser om 0,7 procent.


Års- och kvartalstillväxt i svensk BNP sedan 2019
Års- och kvartalstillväxt i svensk BNP sedan 2019

Internationell räntebild: ECB och Fed 

Efter Riksbankens besked om oförändrad ränta bibehålls inlåningsräntan till Riksbanken på 1,65 procent och utlåningsräntan på 1,85 procent. Detta ska jämföras med ECB, där inlåningsräntan är 2,00 procent och utlåningsräntan 2,40 procent, samt med USA där räntan för inlåning till Federal Reserve (Fed) är 3,50 procent och utlåningsräntan är 3,75 procent.

 

Fed meddelade i onsdags kväll att man lämnar sin ränta oförändrad i intervallet 3,50–3,75 procent. Fed konstaterar att tillgängliga indikatorer tyder på att den ekonomiska aktiviteten har ökat i en stabil takt, men att arbetslösheten (4,4 procent) förvisso visat vissa tecken på stabilisering, samtidigt som jobbtillväxten förblivit låg. Fed anser att inflationen (KPI 2,7 procent i december) fortfarande är något för hög. En relevant detalj inför president Trumps kommande val av ny Fed-ordförande i maj, ett uppdrag som nu ser ut att kunna landa på Kevin Walsh, tidigare Fed-guvernör, var att de två Fed-ledamöter som utsetts av Trump (Stephen I. Miran och Christopher J. Waller) båda röstade för att Fed skulle sänka styrräntan med 0,25 procentenheter. Detta, tillsammans med ett troligt val av Kevin Walsh, öppnar för tolkningen att Fed blivit mer politiskt styrd, vilket i sin tur kan komma att få marknaden att i större utsträckning prisa in två räntesänkningar under 2026.


Utveckling under året för utvalda marknader


 
 
bottom of page