top of page

Räntemarknaden väntar på en ketchupeffekt från centralbankerna

När en skuld med kort löptid ger högre ränta än en skuld med längre löptid, på samma typ av skuld, är det en indikation på svaga utsikter för låntagaren. Detta räntefenomen är relativt ovanligt och kallas för en Inverterad räntekurva och brukar, när det handlar om statspapper, vara ett säkert tecken på en kommande recession. Detta resulterar normalt i sänkta styrräntor och som en konsekvens även lägre marknadsräntor.

 

I Sverige har den 5-åriga statsobligationsräntan handlats lägre än 3-månaders statsskuld-växelränta sedan början av 2023 som en konsekvens av svaga konjunkturutsikter och sjunkande inflation. Diagrammet nedan visar räntespreaden, skillnaden i ränta mellan två värdepapper, sedan 2000. Att räntekurvan inverterades visade sig korrekt eftersom svensk BNP för helåret 2023 väntas bli -0,80 procent och prognosen för 2024 är blygsamt ställd till 1 procent enligt Konjunkturinstitutet. Men sedan slutet av 2023 har dock denna inverterade räntespread ökat kraftigt till drygt -1,50 procent att jämföra med snittet sedan 2000 på +0,67 procent. Detta är nära nog rekordnivåer och har inte setts sedan Riksbanken hösten 1992 höjde räntan till 500 procent och en 3-månaders statsskuldväxel handlades till 22,00 procent, 14,00 procent över 5-åriga statspapper. Även internationellt är räntekurvorna inverterade där till exempel amerikanska femåriga statsobligationer (T-Notes), vilka i snitt sedan 2000 handlats 0,61 procent högre än 3-månaders T-Bills, nu handlas 1,30 procent lägre än 3-mån T-Bills. Inverterade räntekurvor har under 2023 varit ett internationellt fenomen.



En bidragande faktor till den kraftigt inverterade räntekurvan är att långa räntor har haft häpnadsväckande räntenedgångarna sedan slutet av oktober 2023 då räntan på svenska 5-åriga statspapper gick från 3,11 procent ner till 1,95 procent i slutet av året för att nu handlas till 2,23 procent. Denna rörelse indikerar kraftigt sjunkande styrräntor i direkt kontrast till Riksbankens egen prognos att styrräntan ska vara oförändrad fram till 2025. Riksbankens hökaktiga inställning delas av ECB och Fed som inte (ännu) gett några indikationer på räntesänkningar. Visst stöd går att finna i individuella centralbanks-ledamöters språkbruk som indikerar att höjningsfasen är till ända. Lägg därtill att Fed använder en Dot Plot-kurva som visar ledamöternas egen tro på styrränteutvecklingar och att denna kurva indikerar 3 räntesänkningar från Fed under 2024.

Som en konsekvens av att långräntorna gått ned så kraftigt sedan oktober och nu skapar en mycket kraftigt investerad räntekurva behövs en ketchupeffekt avseende styrränte-sänkningar för att räntespreaden mellan 5-åriga statsobligationer och 3-månaders statsskuldväxlar skall normaliseras. Räntemarknaden i USA prisar in sänkningar från Fed med 1,70 procent under 2024 med start i mars och från Riksbanken och ECB prisas sänkning in med kring 1,50 procent under 2024 med en marginellt senare start än Fed. Datum för centralbanksbeskeden finns nedan. Givetvis kan de långa räntorna stiga och bidra till att räntespreaden blir mindre inverterad men då den just nu avviker med 2,39 procent i Sverige mot sitt snitt på 0,67 procent de senaste 24 åren står vi mest sannolikt inför stora räntesänkningar med start 2024.



 

Utveckling under året för utvalda marknader




Comments


bottom of page