Oroande optimism på aktiemarknaden
- PAM Capital
- för 5 timmar sedan
- 2 min läsning
Trots krig, oljeprisuppgång och stigande räntor ligger aktiemarknaden nära rekordnivåer. I veckans Marknadskollen skriver Mattias Eriksson och Magnus Rosén om börsens optimism, bankernas styrka samt nya BNP-siffror och växande underskott i svensk ekonomi.
Börsen nära rekord
Trots den kraftiga oljeprisuppgången och stigande räntor sedan Irankriget bröt ut är globalindex (MSCI World) på all-time high, samtidigt som Stockholmsbörsen är nära rekordnivåer. Att aktiemarknaden är så optimistisk gör oss lite bekymrade. Bolagsvinsterna utvecklas förvisso väl och rapporterna för det första kvartalet var överlag bra, men högre inflation och högre räntor kommer som en konsekvens av Irankriget. Det kan i sin tur resultera i en sämre konjunktur och svagare konsumtion både globalt och här i Sverige, vilket skulle sätta press på vinsterna. Dessutom värderas den viktiga verkstadssektorn på Stockholmsbörsen ovanligt högt.
Bankerna som trygg hamn
En annan viktig sektor är bankerna. De är vinnare på högre räntor, och det är inte orimligt att uppvärderingen av sektorn fortsätter. Därför ser vi bankerna som en trygg hamn i den här osäkra omvärlden. Sedan krigsutbrottet är Stockholmsbörsen i princip oförändrad, medan bankerna har stigit med cirka 4,5 procent och verkstadssektorn har fallit med närmare 4 procent.
BNP backar – hushållen håller emot
SCB meddelade i dag att Sveriges BNP sjönk med 0,2 procent under det första kvartalet jämfört med föregående kvartal, men ökade med 2,0 procent jämfört med samma kvartal 2025. Minskade fasta bruttoinvesteringar (-2,3 procent) och offentlig konsumtion (-2,1 procent) höll tillbaka BNP under kvartalet, medan lagerinvesteringar (+0,8 procentenheter) och hushållens konsumtion (+0,6 procent) bidrog positivt till utvecklingen.
Det vi finner lite oroande är att hushållens konsumtion – som står för nästan hälften av BNP – ökade med 0,6 procent till följd av framför allt stigande kostnader för transport och bostad. Eftersom hushållens reala disponibla inkomster (köpkraft efter skatt och inflation) ökade med 1,0 procent under det första kvartalet jämfört med samma kvartal 2025 kan man förenklat säga att stora delar av denna ökning ”försvann” i ökade kostnader.
Budgetunderskotten växer
Riksgälden meddelade i går att man reviderat behovet av statlig upplåning för 2026 och 2027 till följd av större budgetunderskott: 196 miljarder kronor för 2026 och 208 miljarder kronor för 2027. Budgetunderskotten gör att statsskulden beräknas öka från 1 244 miljarder kronor i slutet av 2025 till 1 633 miljarder kronor i slutet av 2027. Det innebär att den offentliga sektorns skuld enligt Maastrichtmåttet beräknas växa från 35 till 39 procent av BNP och närmar sig därmed den övre gränsen för skuldankarets intervall. Nivån är dock fortsatt låg internationellt sett. Riksgälden sänkte samtidigt sin BNP-prognos för 2026 från 2,7 till 1,9 procent, medan prognosen för 2027 lämnas oförändrad på 2,5 procent.
