Oljepriset stiger och lyfter inflationen – Riksbanken avvaktar
- PAM Capital
- för 3 dagar sedan
- 2 min läsning
Kriget i Mellanöstern har drivit upp oljepriset och ökat osäkerheten på finansmarknaderna. Samtidigt lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad. Vår ränteförvaltare Magnus Rosén går igenom vad det innebär för inflation, räntor och svensk BNP.
Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad
Riksbanken lämnade i går styrräntan oförändrad på 1,75 procent med hänvisning till att Riksbankens huvudscenario är mycket osäkert och utgår från att kriget har måttliga effekter på inflationen och återhämtningen. Riksbanken gör ingen förändring av sin räntebana, som ligger kvar på 1,75 procent fram till slutet av 2027, i linje med Riksbankens prognos från december. Räntebanan avviker dock från marknadens prognos om att Riksbanken höjer räntan till 2 procent i augusti till följd av stigande energipriser, vilket speglas väl i att de korta räntorna stigit den senaste tiden.
Oljepriset driver inflationen
Kriget i Mellanöstern har fått spotpriset på olja (Brent) att stiga från 73 dollar per fat den 27 februari till 114 dollar per fat, vilket motsvarar en uppgång på 56 procent. Terminspriserna på Brent har också stigit, men ”bara” med 25 respektive 16 procent för december 2026- och december 2027-terminerna, vilket indikerar att marknaden prisar in en snar rekyl nedåt i oljepriset. Ett varaktigt högt oljepris skulle resultera i högre inflation, där korrelationen enligt IMF är att 10 procents oljeprisökning genererar 0,4 procentenheter högre global inflation. Sverige har ett relativt lågt oljeberoende, och motsvarande siffra har nämnts till cirka 0,15 procentenheters inflationsuppgång vid en oljeprisökning på 10 procent. Skulle uppgången på 56 procent bli bestående, skulle detta kunna generera cirka 0,8 procentenheter högre inflation.
Inflationsbilden blir mer splittrad
Inflationstrycket i Sverige har generellt sett varit lägre än väntat under de senaste månaderna, där kärninflationen (KPIF) sjunkit från 3,1 procent i oktober till 1,7 procent i februari, i linje med Riksbankens tidigare prognos att kärninflationen skulle komma ner till 0,9 procent under 2026. I samband med gårdagens presskonferens justerade Riksbanken upp sin inflationsprognos till 1,5 procent för 2026 från tidigare 0,9 procent till följd av högre energipriser, vilket ger stöd åt räntemarknadens prissättning av en kommande styrräntehöjning i augusti. Vi vill dock höja ett varningens finger för att uppfattningen om en räntehöjning kan komma på skam om oroligheterna i Persiska viken bedarrar och oljepriset börjar rekylera. Då kommer i stället fokus att flyttas från inflationsoro till oro över svensk BNP, som under december (–0,6 procent) och januari (–1,1 procent) successivt varit negativ på månadsbasis. Riksbanken justerade i går ned sin BNP-prognos för 2026 till 2,6 procent från tidigare 2,9 procent, och skulle även denna prognos komma på skam, kan det mycket väl få Riksbanken att i stället indikera en mer expansiv penningpolitik med en möjlig räntesänkning under slutet av året. Mycket står och väger kring utvecklingen i Mellanöstern under våren.
Här kommenterar vår ränteförvaltare Magnus Rosén Riksbankens räntebesked.
