Oljeprischocken ritar om inflations- och ränteutsikterna
- PAM Capital
- för 3 dagar sedan
- 2 min läsning
Oroligheterna i Persiska viken har snabbt satt avtryck på energimarknaden och skruvat upp inflationsoron. Det har i sin tur fått räntemarknaden att avvika allt mer från Riksbankens räntebana, där flera styrräntehöjningar nu prisas in. Samtidigt råder stor osäkerhet. Det skriver vår ränteförvaltare Magnus Rosén om i veckans Marknadskollen.
Utbudschocken och blockaden i Hormuzsundet
I skrivande stund har kriget i Iran pågått i drygt fyra veckor. Ingen snabb lösning verkar finnas tillgänglig, då utvecklingen blivit mer komplex än vad som initialt avsågs från amerikanskt håll. Irans blockad av Hormuzsundet har resulterat i att det globala nettoutbudet av olja minskat med cirka 10 procent, eller 11 miljoner fat per dag, vilket överstiger vad Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien tillsammans konsumerar enligt Bloomberg. Till detta ska läggas att global produktion motsvarande ungefär 20 procent av naturgas och svavel, drygt 30 procent av helium och konstgödsel samt nästan 10 procent av global aluminiumproduktion är blockerad från leverans genom Hormuzsundet.
Inflations- och ränteeffekter
Givet att oljepriserna tillfälligt ligger kvar runt 100 dollar per fat för att sedan sjunka tillbaka, ner mot terminspriserna (se diagrammet nedan) skulle inflationstrycket öka men förbli hanterbart. I ett mer allvarligt scenario, där oljepriserna förblir höga under en längre tid, skulle inflationen stiga avsevärt och tvinga centralbankerna att vidta åtstramande åtgärder i penningpolitiken. Vi har under den gångna veckan sett data för kärn-KPI för EMU på 2,5 procent för mars, upp från 1,9 procent i februari, där stora delar av uppgången är hänförliga till energipriser. Finansmarknaderna har redan reagerat kraftigt på kriget i Iran, och analytikerna har ändrat sina prognoser för global penningpolitik och prisar nu in styrräntehöjningar från ECB och Riksbanken före sommaren, vilket fått flera svenska banker att höja sina bundna boräntor.
Stor osäkerhet råder
Men vi vill höja ett varningens finger för att uppfattningen om räntehöjningar kan komma på skam om oroligheterna i Persiska viken bedarrar och oljepriset rekylerar. Då kommer i stället fokus att flyttas från inflationsoro till oro över svensk BNP, som under december (–0,6 procent) och januari (–1,1 procent) varit negativ på månadsbasis, vilket sammantaget med oron över utvecklingen i Persiska viken fått bland annat Riksbanken att justera ned sin BNP-prognos för 2026 till 2,6 procent från tidigare 2,9 procent. Just nu finns räntesänkningar inte i korten men däremot begränsningar i räntehöjningarna, varför mycket står och väger kring utvecklingen i Mellanöstern under våren.
Nedan hittar du vårt kvartalsbrev för Q1 från PAM Fixed Income, där vi går igenom detta och andra större rörelser under kvartalet.
