När börsen skakar – lärdomar från 100 års upp- och nedgångar
När aktiemarknaden skakar, siffrorna lyser röda och nyhetsflödet fylls av oro är det lätt att vilja sälja. Historiken kan ge ett annat perspektiv på det som händer här och nu. Här går vi igenom ett sekel av börskriser – och vad historien kan lära oss.
Räntebesked, bolagsrapporter, geopolitik och konjunktur – mycket kan påverka börsen. Ibland är rörelserna små, ibland går det snabbt nedåt. När de egna innehaven börjar falla är det lätt att börja fundera på om man borde sälja. Att sälja av kan kännas som en lättnad och ett sätt att slippa oroa sig för nästa börsdag. Men samma oro som får dig att vilja sälja kan också göra det svårt att köpa igen när kurserna börjar stiga. Det gamla talesättet ”tid på börsen slår tajming” är inte helt fel – även om det ofta är enklare sagt än gjort.
– Problemet med att sälja aktier i bra bolag med avsikten att köpa tillbaka billigare är att det i praktiken är svårt att hitta rätt läge. Är det köpläge efter en nedgång på 20 procent? 30 procent? Ska man vänta tills aktien har vänt upp? Men tänk om det bara är en tillfällig uppgång och kursen fortsätter ned igen? säger Mattias Eriksson, aktieförvaltare på PAM Capital, och fortsätter:
– Tajming är helt enkelt för svårt. Det är bättre att vara långsiktig i bra bolag och eventuellt ha likvida medel tillgängliga för att köpa mer när aktien faller.
Ett sekel av nedgångar och återhämtningar
Under de senaste 100 åren har den globala aktiemarknaden gått igenom flera kriser och stora fall. I efterhand kan många av nedgångarna se ut som mindre hack i en lång uppgång, men när de pågick var osäkerheten stor.
Börskraschen 1929 och depressionen som följde innebar att Dow Jones föll omkring 89 procent på tre år. Sedan dess har bland annat andra världskriget, Vietnamkriget, oljekrisen, IT-bubblan och finanskrisen lett till nya perioder av börsoro och stora nedgångar. Under kraschen 1987 föll Dow Jones 22,6 procent på en enda dag, och under finanskrisen 2007 till 2009 tappade indexet drygt 50 procent från topp till botten. Under coronakrisen 2020 föll S&P 500 34 procent på drygt en månad. Därefter följde hög inflation och stigande räntor, Rysslands invasion av Ukraina och USA:s tullbesked 2025, som ledde till nya stora rörelser på marknaderna.
– Börsnedgångar har en tendens att komma hastigt och olustigt. De är svåra att förutse, och det är därför det kan bli sådana kraftiga fall. Men aktiemarknaden har historiskt återhämtat sig, och då framför allt bolag av hög kvalitet. Att ligga utanför aktiemarknaden i väntan på nästa krasch har historiskt visat sig vara en dålig affär, eftersom du då inte är med på uppgången. Bolagen är motståndskraftiga och hittar sätt att växa, vilket avspeglas i högre aktiekurser över tid, säger Mattias Eriksson.
Vad kan skaka börsen nästa gång?
Det brukar sägas att större finanskriser återkommer ungefär en gång per decennium. Historien visar i alla fall att nya kriser kommer förr eller senare – frågan är snarare vad som utlöser nästa. Covid-19 är ett tydligt exempel på en risk som få såg komma. Det klassiska skälet till börsnedgångar är annars oro för lägre vinster. Men även hybris kan få börsen på fall. Vad marknaden oroar sig för förändras också över tid.
– De stora AI-investeringarna är en av de risker jag ser på marknaden just nu. Samtidigt har aktiemarknaden alltid klättrat på ”the wall of worry”. Det kommer med andra ord alltid att finnas saker att oroa sig för. För närvarande är det kanske mer oroligt än på länge, med framför allt krig och högre räntor som skapar osäkerhet, säger Mattias Eriksson och fortsätter:
– Men så länge bolagen fortsätter att förbättra sina verksamheter och öka vinsterna finns det skäl till optimism. Äg bra bolag långsiktigt. De kommer att hantera turbulenta tider relativt väl, och historiskt har dessa bolag kommit tillbaka starkt efter perioder av sämre utveckling på aktiemarknaden. Något du i regel alltid ska undvika att äga är bolag med hög skuldsättning.
Fem saker att tänka på när börsen är orolig
Skilj på börsoro och förändringar i bolaget
Gå tillbaka till varför du köpte aktien. Har bolagets försäljning, lönsamhet eller framtidsutsikter försämrats, eller har kursen främst följt med börsen ned?
Se över risken i portföljen
Hur beroende är du av enskilda bolag, branscher eller marknader? Genom att sprida investeringarna blir du mindre beroende av enskilda innehav.
Låt inte oron styra besluten
Röda siffror och återkommande rapporter om börsfall kan få det att kännas som att du måste agera direkt. Försök i stället förstå vad som faktiskt har förändrats. Påverkar det dina investeringar – eller framför allt hur du känner inför dem?
Var försiktig med att försöka tajma marknaden
Att sälja efter ett kraftigt fall betyder också att du måste bestämma när du ska gå in igen. Det kan vara minst lika svårt. Köper du regelbundet blir du mindre beroende av att träffa exakt rätt tidpunkt.
Ändra när dina förutsättningar förändras
Att vara långsiktig betyder inte att du aldrig ska ändra i portföljen. Din ekonomi kan förändras, din tidshorisont kan bli kortare eller du kan behöva kapitalet tidigare än planerat.