Nya 3:12-regler – så kan du som företagare påverkas

I budgetpropositionen den 22 september 2025 presenterade regeringen förändringar i 3:12-reglerna. Förslagen rör bland annat gränsbelopp, löneuttag och karenstid för trädabolag. Här går PAM Capitals jurist Anders Blomgren in på vad det kan innebära för dig som fåmansföretagare från och med 1 januari 2026.

I samband med att regeringen lämnade sin budgetproposition i måndags presenterades ett antal förslag på skatteområdet – bland annat nya regler för fåmansföretagare som äger kvalificerade aktier i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna. Förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, innehåller inga förändringar jämfört med den lagrådsremiss som presenterades i våras. De viktigaste förändringarna som berör de flesta ser i sammandrag ut som följer:

Gränsbeloppet görs om

Gränsbeloppet, det vill säga det belopp som kan tas ut ur bolaget och beskattas till 20 procent, kommer att beräknas annorlunda. De nuvarande två metoderna, huvudregeln och alternativregeln, kommer att slås ihop och ersättas av en metod för att beräkna gränsbeloppet.

Gränsbeloppet kommer att bestå av tre delar:

1) Ett grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp, som i dag är maximalt 322 400 kronor, och som fördelas utifrån storleken på ditt aktieägande i de bolag där du äger kvalificerade aktier,  

2) plus ett lönebaserat utrymme som beräknas på vad som återstår av 50 procent av kontant utbetalda löner i bolaget eller dess dotterbolag efter ett schablonavdrag på 8 inkomstbasbelopp,

3) plus den del av ditt omkostnadsbelopp för dina aktier som överstiger 100 000 kronor x statslåneräntan + 9 procent.  

Löneuttag, ägarkrav och ränteberäkning slopas

Kravet på ett lägsta eget löneuttag för att få tillgodoräkna sig lönerna vid beräkning av gränsbeloppet tas bort, men då det lönebaserade utrymmet inte får överstiga 50 gånger egen eller närståendes lön, så kan man inte ta ut 0 kronor i egen lön, då 50 x 0 = 0. Med de föreslagna reglerna kan man i stället anpassa sin egen lön efter hur mycket löner som utbetalas i bolagsstrukturen för att optimera gränsbeloppsberäkningen.

Kravet på att man måste äga minst 4 procent av kapitalet (alltså aktierna) i ett fåmansföretag för att få räkna med lönerna vid gränsbeloppsberäkningen slopas. Denna förändring kanske mest gynnar ägande i stora löneintensiva fåmansföretag, men man får räkna på detta från fall till fall när det är mest fördelaktigt att äga aktierna direkt ”på kroppen” eller äga dem via ett eget aktiebolag.

Dessvärre tas ränteberäkningen på sparat gränsbelopp bort. Där fick man tidigare räkna upp det sparade gränsbeloppet med statslåneräntan plus 3 procent, vilket gett en 5–6 procents uppräkning på gränsbeloppet, i vart fall de senaste åren.

Kortare karenstid för trädabolag

En positiv förändring är att perioden för (1) den utvidgade fåmansföretagardefinitionen, (2) den så kallade utomståenderegeln, det vill säga hur länge en aktie fortsätter att vara kvalificerad efter att fåmansföretagets aktier till minst 30 procent förvärvats av ägare som inte är aktiva i bolaget, och (3) karensregeln (mer känd som ”trädabolag”, ”vilande bolag”) kortas från fem till fyra år.

Vad gäller trädabolag och karenstid så kommer man få tillgodoräkna sig tid före de nya reglerna träder i kraft, vilket såklart är bra och var väntat. Det betyder att om en ägare lade sitt bolag i träda från och med 2023 så kommer trädaperioden vara slut efter fyra år per den 1 januari 2027. Däremot kan du som haft ditt bolag i träda sedan 2022 inte tillgodoräkna dig dessa fyra år och från och med januari 2026 äga okvalificerade aktier och ta ut allt kapital till 25 procent skatt. Detta beror på att reglerna kring den sänkta karenstiden träder i kraft först från och med beskattningsåret som börjar den 1 januari 2027. Anledningen till detta är att man vill ge de som fortfarande har kvar gränsbelopp tid att i lugn och ro få ett år till på sig att utnyttja kvarvarande gränsbelopp.  

Även andra förändringar föreslås, som bland annat beräkning av det lönebaserade utrymmet vid andelsbyten och löner i alternativa investeringsfonder, men det kan jag återkomma vid senare tillfälle.

Vad händer nu?

Nästa steg nu är att förslaget kommer att diskuteras i skatteutskottet under hösten, och skatteutskottet kommer att presentera ett slutligt förslag som därefter kommer att gå till omröstning i riksdagen någon gång i november/december.        

---

Inlägget är skrivet av Anders Blomgren, jurist på PAM Capital med specialisering inom skatt och familjerätt. Anders har gedigen kompetens inom området och har arbetat med skattejuridik i drygt 35 år och med familjerätt de senaste 15 åren.

Har du frågor om hur de nya 3:12-reglerna kan påverka dig som företagare? Kontakta gärna Anders för personlig rådgivning:

E-post: anders.blomgren@pamcapital.se

Telefon: +46 73 740 46 57