Ny börsoro, starka rapporter och räntebesked från Riksbanken
Börsoro, starka bolagsrapporter och ett nytt räntebesked från Riksbanken sätter tonen för marknaden just nu. Här summerar vår aktieförvaltare Mattias Eriksson och ränteförvaltare Magnus Rosén läget och blickar framåt.
Läget på marknaden just nu
S&P 500 rasade 4,4 procent igår. Skälet till oron är vad som eventuellt komma skall efter mellanårsvalet som hölls i USA i tisdags. Demokraterna får från den 3 januari majoritet i både representanthuset och senaten. Det är AI-relaterade aktier som faller klart mest och det beror främst på oro för att till exempel ökad reglering och hårdare tillståndskrav ska påverka utbyggnaden av datacenter negativt, vilket i sin tur kan innebära lägre efterfrågan på AI-relaterad hårdvara. Det kommer i så fall inte bara att påverka enskilda företag utan hela USA:s ekonomi då investeringarna har blivit en allt viktigare tillväxtmotor i USA.
Samtidigt har oljepriset och räntor sjunkit, vilket allt annat lika är positivt för aktiemarknaden. Det kan också vara positivt att det sker en tillnyktring i AI-sektorn. Investeringsivern är enorm så lite eftertänksamhet kanske inte skadar i det långa loppet. Högmod går ju som bekant för fall.
Brentoljan har faktiskt fallit 15 procent de senaste två veckorna, bland annat eftersom marknaden hoppas att demokraternas framgångar ska öka möjligheterna till ett slut på Irankriget.
Att det politiska läget nu är låst i USA kan ses som positivt. Exempelvis blir skattesänkningar och stora stimulanspaket svårare att driva igenom, vilket i sin tur kan begränsa ytterligare statlig upplåning och dämpa inflationstrycket. Inget ont som inte har något gott med sig.
Det första testet blir den 11 december då kongressen måste fatta beslut om statsbudgetens finansiering. Det handlar om att undvika en federal nedstängning (government shutdown). Det är en separat fråga från skuldtaket, men politikerna kan eventuellt försöka hantera båda frågorna samtidigt. Annars talar mycket för att skuldtaket behöver höjas under det första halvåret nästa år.
Vår globala aktieförvaltning gynnas relativt i den här turbulensen då vi har en väldiversifierad portfölj.
Kommentar från rapportperioden
Nordiska börser står emot
De nordiska aktiemarknaderna uppvisade god motståndskraft under den gångna rapportperioden, när utvecklingen för framför allt AI-relaterade aktier var turbulent globalt. Stockholmsbörsen steg med 0,8 procent och det nordiska storbolagsindexet STOXX Nordic 30 avancerade med 1,5 procent i oktober.
Nasdaq 100 föll med 6,7 procent under samma period, främst till följd av ökad osäkerhet kring lönsamheten på de omfattande AI-investeringarna. Det var indexets svagaste månad sedan mars 2025. Rapporterna från de stora amerikanska techbolagen under andra halvan av oktober blev en negativ faktor. Efterfrågan på molntjänster och AI-kapacitet är förvisso väldigt stark generellt, men investerare fokuserade i högre grad på det svaga fria kassaflödet. Kapital flyttades från AI-relaterade aktier till bolag med mer förutsägbara kassaflöden, som exempelvis Eli Lilly och Mastercard.
Industrin fortsätter leverera
Rapportperioden för det tredje kvartalet för de svenska bolagen var förhållandevis stark, särskilt inom verkstadsindustrin. Flera av de större industribolagen redovisade en betydande ökning av både omsättning och orderingång, samtidigt som lönsamheten generellt utvecklades väl. ABB, Atlas Copco, Sandvik, Hexagon och Trelleborg rapporterade samtliga mer eller mindre hög organisk försäljningstillväxt. Särskilt anmärkningsvärt var den mycket starka orderingången hos ABB, Atlas Copco och Munters. ABB rapporterade en organisk orderingångstillväxt på 40 procent, Atlas Copcos vakuumverksamhet ökade orderingången med 82 procent och Munters orderingång ökade med 70 procent. En betydande del av tillväxten kommer från investeringar i datacenter, elektrifiering, automation, försvar och gruvindustrin.
Storbankerna håller lönsamheten
Samtliga fyra storbanker redovisade fortsatt god lönsamhet och mycket låga kreditförluster. Avkastningen på eget kapital i kvartalet var 13–15,6 procent. Däremot var intäktsutvecklingen ganska svag. Swedbank var den enda bank som förbättrade rörelseresultatet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Dessutom skapade osäkerheten kring bankernas interna riskmodeller oro för framtida utdelningar och aktieåterköp för Nordea och SEB. Positivt var att utlåningen växte med i genomsnitt 6,5 procent för storbankerna. Bankerna får medvind framåt av de högre räntorna, samtidigt som värderingen förtjänar att stiga ytterligare mot bakgrund av den höga avkastningen på kapitalet i kombination med den låga risken i verksamheten, anser vi.
Tillväxten är fortsatt ojämn
Konsumentbolag som exempelvis Husqvarna, Thule, AAK och Essity rapporterade en fortsatt utmanande efterfrågan. Samtidigt finns tecken på förbättring. BHG Group, Inwido och Dometic uppvisade en bättre utveckling, vilket indikerar att delar av konsumentmarknaden och byggrelaterade sektorer kan vara på väg att återhämta sig.
Flera industribolag redovisar alltså tvåsiffrig organisk tillväxt samtidigt som konsumentrelaterade verksamheter fortfarande har svårt att växa. Det är således ingen traditionell, bred konjunkturuppgång som vi ser i kvartalsrapporterna. Snarare är det en investeringsdriven tillväxt där vissa strukturella tillväxtområden – AI, elektrifiering, försvar och gruvindustrin – utvecklas exceptionellt starkt.
Starka rapporter, svaga kursreaktioner
Flera bolag som levererade starka rapporter fick ändå se sina aktier falla kraftigt. ABB föll 5 procent, Atlas Copco 7 procent och Nordea 8 procent på rapportdagen. Det speglar högt ställda förväntningar inför rapportperioden. Men i och med att kurserna fallit, samtidigt som vinstprognoserna i många fall stigit, är värderingen mer attraktiv nu än innan rapportperioden.
Ny räntehöjning från Riksbanken
Riksbanken höjde i onsdags styrräntan från 1,75 till 2,00 procent, vilket var den första höjningen sedan september 2023.
Detta väntade besked kommer efter att Riksbanken i september reviderat upp sin BNP-prognos från 1,9 till 2,6 procent för 2026 och sin inflationsprognos från 1,1 till 1,5 procent. Och som en följd av det höjde Riksbanken sin räntebana till nära nog 2,5 procent hösten 2027.
Riksbankens upprevidering av sin BNP-prognos för helåret 2026 bygger på att BNP under det andra kvartalet, beräknat på årsbasis, steg med 3,3 procent och enligt SCB:s BNP-indikator steg med 2,8 procent under det tredje kvartalet. Riksbankens bedömning är att ”ett normalt konjunkturläge medför behov av en normaliserad ränta”. Och även om indikativa månadsdata för BNP under september var svaga, på –0,7 procent, så visar trenden ändå på en stark svensk ekonomi 2026.
Avseende Riksbankens uppreviderade inflationsprognos så baseras den på den generellt stigande inflationen både i Sverige och i vår omvärld. Indikativ inflationsstatistik som presenterades igår visar förvisso att KPI bara steg med 0,9 procent och KPIF med 1,1 procent, men dessa siffror är artificiellt låga pga flera tillfälliga finanspolitiska åtgärder, som en halverad matmoms, lägre bränsleskatt och lägre kollektivtrafikpriser. Exkluderas dessa skulle KPIF vara uppemot 3,0 procent.
En starkt bidragande faktor till den stigande inflationen är energipriserna. Även om dessa endast steg med cirka 2 procent mellan september och oktober så är ökningen ändå kring 10 procent på årsbasis. Detta kommer till stor del av prisuppgången på olja där Brentoljan stigit med 60 procent under 2026, vilket bland annat lett till att energirelaterade varor i producentledet stigit med 42 procent på 1 år. Intressant är att priset på Brentolja sjunkit med 5 procent sedan mellanårsvalet i USA.
Vad gör Riksbanken härnäst?
Stark tillväxt och ökad konsumtion leder till att arbetsmarknaden successivt stärks. Samtidigt bidrar stärkt inhemsk efterfrågan och ett ökat pris på energi och drivmedel – både direkt och indirekt som insatsvara – till ett ökat pristryck. Riksbanken indikerar att för att parera detta kan vi komma att få se en till två räntehöjningar under 2027 upp mot 2,50 procent. Detta korrelerar väl med både ECB och Fed som under det närmaste halvåret väntas genomföra två styrräntehöjningar.