Marknadsräntorna har stigit kraftigt under februari som en konsekvens av starkare inflationsstatistik är väntat. Den svenska 5-åringen steg under februari med 0,6% från 2,2% till 2,8% vilket var mer än europeisk 5-åring som steg med 0,4% till 2,8%. Den amerikanska 5-åringen handlas fortfarande klart högre till 4,2% efter en uppgång på 0,7% under februari.
Efter månadsskiftet kom statistik som visade att den europeiska inflationen ligger vid 8,5% vilket var marginellt högre än väntat (8,2%) och endast 0,1% lägre än under januari. Att inflationen nu blir bredare, d.v.s att prisökningarna kan härledas till fler varor, tjänster och tillgångsslag och inte som tidigare då stor del berodde på energipriserna, är oroande då inflationen därmed riskerar att bli mer utdraget och även bidra till löneinflation. I talande stund höjs röster för att ECB ska höja räntan till 4,0%, från dagens 3,0% och att FED i USA kan komma att höja räntan över 5,5% från dagens 4,75%. Allt för att stävja inflationen.
Lite förvånande är att förväntningarna på EU:s BNP-tillväxt fortfarande uppgår till 0,8%, trots kraftigt stigande räntor och inflation. Sett till sammansättningen mellan länderna är det bara Sverige som väntas ha en negativ BNP-tillväxt (-0,8%) under 2023 medan till exempel prognoserna för Tyskland är 0,2%, Frankrike 0,6% och Italien 0,8%. Dessa prognoser baseras på antagandet att EU-inflationen för helåret 2023 blir 6,4%. En risk är att starka BNP-prognoser tillsammans med hög prognosticerad inflation teoretiskt skapar både en ”kudde” för ytterligare räntehöjningar samtidigt som det rättfärdigar höjningarna. Även om Sveriges BNP är estimerat till lägst i Europa (ingen ”kudde” alls) så tror vi ändå att Riksbanken höjer räntan i likhet med ECB. Risken är därmed att Sverige kommer svagast ur denna BNP-cykel och då har vi inte beaktat konsekvenserna av vår svaga valuta.
Utveckling under året för utvalda marknader
