Under september har vi sett framför allt tre större rörelser relaterade till kreditmarknaden: 1) Kraftigt stigande räntor, 2) kraftigt sjunkande svensk krona och 3) kraftigt sjunkande tillgångspriser (framför allt aktier). Den svenska femåringen har gått från 2,22% till 2,56% under september trots att Riksbanken efter att ha höjt räntan med 100 bps valde en lite mer duvaktig ton till räntehöjningar 2023. En amerikansk dollar har blivit 48 öre dyrare (4,5%) och en Euro 16 öre (1,5%) dyrare. Den svenska börsen (OMXS30) har tappat 6% under september medan riskaversionen, sett som förändringen i ITRX, ökat med 54 bps till nivåer nära mars 2020. Det kräver is i magen om man ska hålla sekdenominerade värdepapper i den här marknaden.
Riksbanken överraskade i dubbel bemärkelse den 19 september när man höjde styrräntan från 0,75% till 1,75% men samtidigt bara marginellt justerade upp sin räntekurva (prognos om kommande höjningar) från 2% under 2023 till 2,5%. Detta trots att Riksbanken i sitt protokoll påtalar att marknaden indikerar en styrränta på 3,5% nästa år. Slutsatsen blir att Riksbanken fortfarande ligger efter marknaden vilket skapar osäkerhet då Riksbanken i sitt protokoll framhåller att man prioriterar ett stävja den höga inflationen och rimligen därför borde ha en räntekurva minst i linje med marknaden. Klart framgår dock i Riksbankens protokoll att det kommer bli större räntehöjningar även vid kommande penningpolitiska möten (23 november och 9 februari). Vi räknar därför med 0,75% höjning till 2,50% vid mötet i november och sedan en mindre höjning om 0,25% vid mötet i februari.
Kärnfrågan för ränteutvecklingen under 2023 är inflationen. Under början av året var den styrd av energiprisutvecklingen men under året har successivt inflationen blivit bredare och för augusti var inflationstakten exklusive energiprodukter (KPIF) 6,8% av total inflation på 9,0%. Både Riksbanken och Konjunkturinstitutet tror att inflation ska sjunka tillbaka kraftigt under slutet av 2023. KI tror att KPIF blir 4,6% under 2023 med nollinflation i slutet av 2023 medan Riksbanken tror att KPIF för 2023 blir 5,1%. Utöver energiprisutvecklingen är det framför allt utfallen av kommande hyresavtal, lönerörelser och finanspolitik hänförlig till energipriserna som ytterligare kan elda på inflationen under 2023.
Rimligen borde väl inflationen gå ner härifrån? Ja, framför allt i USA där styrräntan väntas höjas till 4,4% i slutet av året och där baseffekten (inflationens jämförelsetal) är höga 5,4% från september 2021 och därefter upp till 7,0% i december. Lägg därtill att USA har en mycket dynamisk arbets- och hyresmarknad samt inte drabbas lika mycket av de stigande gaspriserna så är det inte helt orimligt att anta att inflationen toppade i juni på 9,1% och nu sakta börjar sin väg tillbaka.
