Dags för en djupare uppdatering kring marknad och omvärld
De finansiella marknaderna präglas återigen av turbulens med en närmast perfekt storm av snabbt skiftande förväntningar om inflationsutsikter, hur höga räntor som krävs för att få inflationen under kontroll samt om och hur detta kan åstadkommas utan alltför stor inbromsande effekt på realekonomin.
Man kan konstatera att de flesta ekonomier lyckades undvika, vad som skulle blivit en djup recession när pandemin inträffade för två år sedan, tack vare stora stimulanser, såväl penningpolitiska som fiskala sådana. Sysselsättningen har därmed kunnat bibehållas, t.ex. i USA är den endast marginellt lägre jämfört med före det pandemin inträffade. Stimulanserna som hållit uppe efterfrågan har sedan mött ett varuutbud som drabbats av stora störningar i försörjningskedjorna vilket sedan förvärrats av Ukrainakriget (utöver konfliktens påverkan på energipriser) och Kinas fortsatta problem med att eliminera smittspridning enligt den strategi man valt.
Centralbankerna har överraskats av inflationsdynamiken och fått ställa om sina räntehöjningsplaner inklusive att dra ned på kvantitativa lättnader i form av köp av statsobligationer och andra finansiella instrument. Även om de underliggande realekonomierna är i relativt gott skick, framförallt den amerikanska med en stark arbetsmarknad, leder ränteturbulensen till en kortsiktigt minskad efterfrågan på finansiella tillgångar. Detta skapar samtidigt investeringsmöjligheter för den långsiktige placeraren.
Aktier
Bolagens rapporter för det första kvartalet 2022 har överlag varit mycket bra. Den organiska tillväxten har varit hög och lönsamheten hållit emot bättre än väntat givet utmaningarna i form av högre kostnader för råmaterial, energi och transporter. Företagsledningarna talar om god efterfrågan och de har en försiktigt positiv syn på framtiden.
Reaktionerna på bolagsrapporterna har dock inte motsvarat utfallen utan oro för framför allt inflation och fortsatta kostnadsökningar ligger som en våt filt över aktiemarknaden. Investerarkollektivet förväntar att sämre tider stundar. När energipriser och räntor stiger kraftigt brukar det följas av lägre ekonomisk aktivitet, men börsen har historiskt prisat in betydligt fler lågkonjunkturer är vad som sedan realiserats.
Det är främst tre saker som oroar investerare i dagsläget: 1) högre inflation/räntor, 2) kriget i Ukraina samt 3) nedstängningar i Kina på grund av covid-19.
Problem i de globala försörjningskedjorna har inneburit högre kostnader för företagen sedan en tid tillbaka. Efter Rysslands invasion av Ukraina har problemen eskalerat. Förväntningar om kraftigt högre priser har fått räntorna globalt att stiga markant. Högre inflation och räntor påverkar bolagen då kostnader för till exempel råvaror, transporter och räntor stiger. Det gäller för företagen att föra vidare kostnadsökningarna till kund för att reducera påverkan på den egna lönsamheten. De bolag som bör klara den här situationen relativt väl är de som har förmågan att höja sina priser utan att efterfrågan påverkas i alltför hög utsträckning. Slutkunden, alltså vi konsumenter, drabbas av högre priser och konsumerar därför mindre. Det i sin tur ökar risken för lågkonjunktur. Högre räntor och högre kostnader generellt talar för en sämre ekonomisk utveckling, vilket i alla fall delvis har diskonterats på börsen.
Aktiemarknaden påverkas också av högre räntor då avkastningskravet stiger, och då ska tillgångsslaget aktier sjunka i värde, allting annat lika. Den geopolitiska situationen medför dessutom en högre riskpremie. Även om det är svårt att bedöma hur kraftig ränteuppgången blir, i vilken omfattning kriget i Ukraina påverkar den globala ekonomin och hur hårt nedstängningarna i Kina slår på världshandeln är vi övertygande om att tillgångsslaget aktier har en ljus framtid för den långsiktiga investeraren, och vi ser stor potential i många aktier.
Svensk ränta och inflation
Som en följd av den rekordhöga inflationen höjde Riksbanken som väntat reporäntan till 0,25 % vid sitt möte den 28 april. Nu är det slut på både den noll- och minusränta vi haft i sju och ett halvt år sedan hösten 2014 och nu väntar en återgång till ett normalare ränteläge. Under resten av året väntas nu Riksbanken höja räntan vid ytterligare två till tre tillfällen vilket skulle komma att resultera i att reporäntan överstiger 1,00 % vid årsskiftet. Ser vi till marknadsräntorna handlas 3-mån Stibor-kontrakt (FRA) till drygt 2,00 % om ett år och till 2,50 % om 1,5 år vilket betyder att kreditmarknaden förutspår att Riksbanken kommer öka räntan mer än den indikerat.
Tittar vi på de månadsvisa inflationsutfallen i USA, Europa och Sverige i grafen nedan finner vi stöd för att ifrågasätta varför Riksbanken först nu börjar höja räntan. I synnerhet som inflationen befunnit sig över inflationsmålet på 2,0 % sedan juli 2021 och varit stigande sedan dess. Lägg därtill att Riksbanken i protokollet den 10 februari 2022 uppgav att reporäntan inte skulle höjas förrän under andra halvåret 2024. Man kan därmed mycket väl förundras över om man inte väljer att agera väl sent.
Vi har tidigare poängterat att baseffekten kommer att hålla tillbaka inflationen i höst, då jämförelsetalen blir högre, men det är oroande långt till augusti (då inflationen för första gången bröt 3,00 %) och risken är att vi får se tvåsiffrig inflation innan dess och förväntan om en ännu snabbare ränteökningstakt. Risken är därför stor att det blir sämre innan det blir bättre.
Marknadsräntorna fortsatte att stiga kraftigt under april och femåriga svenska statsobligationer slutade månaden på 1,60 %, upp från 1,18 % i slutet av mars. Även den amerikanska femåringen steg kraftigt från 2,47 % till 3,00 %. En växande oro är att BNP-tillväxten inte alls driver eller följer ränte- eller inflationsutvecklingen. Tillväxttalen i Europa för det första kvartalet 2022 jämfört med det fjärde kvartalet 2021 är endast ca 0,3% vilket leder tankarna till att en stagflation är nära, speciellt om/när vi får se ett energi-embargo mot Ryssland. Lösningen på detta är i teorin nära då ett slut på Ukrainakriget och öppnade handelsvägar rimligen skulle minska en rad obalanser i handeln och dämpa det höga prisläget i energi och drivmedel. Återstår gör dock att se hur lönerörelserna utvecklas och vilken långvarig påverkan de högre priserna har på konsumtionen.
Marknadernas utveckling under året.
Hör gärna av dig till en av våra Wealth Managers för mer information.