Krigets påverkan på den globala ekonomin och argument för högre bankvärdering
- PAM Capital
- för 3 dagar sedan
- 2 min läsning
Kriget mellan USA, Israel och Iran gick idag in på sin sjunde dag. En direkt konsekvens av detta och Irans hot om en blockering av Hormuzsundet är kraftigt stigande naturgas- och oljepriser.
Sedan årsskiftet har oljepriset (Brent) stigit med 42 procent och sedan krigsutbrottet förra veckan har det stigit 18,4 procent. Motsvarande prisuppgångar på naturgas är 88 procent i år varav 67,8 procent den senaste veckan. ECB-ledamoten Joachim Nagel uttalade igår att om energipriserna skulle förbli höga under en längre tid skulle detta leda till högre inflation och svagare ekonomisk aktivitet i euroområdet, men om konflikten tar slut snabbt skulle konsekvenserna för inflationen bli kortsiktiga och överlag begränsade.
Igår presenterades preliminära inflationssiffror från SCB som visade att svensk KPI på årsbasis har stigit med 0,5 procent i februari (0,4 procent i januari) och KPIF med 1,7 procent (2,0 procent i januari). Exkluderas energipriser (XE) från KPIF var inflationen 1,4 procent i februari. Energikomponenten i inflationen kommer att stiga kraftigt under våren på grund av oljeprisuppgången vilket också kommer att slå mot den ekonomiska tillväxten. Enligt IMF bidrar en prisuppgång på 10 procent i oljepris till att global inflation stiger med cirka 0,4 procent. Inflationsökningen drabbar respektive land olika beroende på hur energiberoende den underliggande ekonomin är. Enligt samma studie mattas global tillväxt med mellan 0,1 och 0,2 procent vid en oljeprisuppgång på 10 procent. Sammantaget finns en påtaglig risk att kriget i Iran inte bara ökar riskpremien på aktiemarknaden utan även påverkar inflationen och därmed centralbankernas möjligheter att bedriva en expansiv penningpolitik, vilket riskerar att slå mot bolagens tillväxt både i form av högre insatspriser men också relativt högre räntor.
Argument för högre bankvärdering
De senaste tio åren har de svenska storbankerna visat en högre vinsttillväxt än övriga bolag i OMXS30. Den genomsnittliga vinsttillväxten för OMXS30 har under den här tioårsperioden varit 4,8 procent medan SEB och Swedbank har varit de två banker som presterat bäst med 6 respektive 6,7 procent i genomsnittlig årlig vinsttillväxt. Samtidigt har volatiliteten i vinsttillväxten varit lägre för bankerna än för övriga bolag i OMXS30. Högre vinsttillväxt till lägre risk således. Trots detta värderas bankerna till en kraftig rabatt, på för närvarande 35 procent, relativt övriga bolag i OMXS30. Det borde därför finnas ytterligare utrymme för multipelexpansion för bankerna.
