Krig och utvecklingen på finansmarknaderna
- PAM Capital
- 27 juni
- 3 min läsning
Den senaste tidens utveckling i Mellanöstern har skapat osäkerhet på finansmarknaderna, men utan att generellt förorsaka nedgångar. I veckans Marknadskollen visar vi hur olika tillgångsslag har utvecklats efter Israels attack mot Iran den 13 juni samt historisk utveckling vid andra krig, framförallt i Mellanöstern, och olika tillgångsslag beräknat 12 månader efter ett krigsutbrott.
Aktiemarknad
Aktiemarknaderna har sedan krigsutbrottet inte visat någon utbredd riskaversion. Tvärtom är S&P 500 nära all-time-high efter en uppgång på cirka 1,6 procent sedan krigsutbrottet. Under samma period har OMXS30 stigit cirka 0,5 procent, vilket delvis kan förklaras av osäkerhet kring tullar och svensk export samt att den svenska kronan har stärkts med drygt 14 procent mot dollarn sedan årsskiftet.
Risken (volatiliteten) i aktiemarknaden, mätt som VIX på S&P 500, har sjunkit från 18,0 till 16,2, vilket understiger snittet sedan 1990 på 19,5. Ett riskmått för räntemarknaden, ITRX XOVER, ligger kvar på 293 räntepunkter, vilket är marginellt lägre än före krigsutbrottet, men långt under snittet sedan 2011 på 353 räntepunkter.
Mätt 12 månader efter ett krigsutbrott finns historiskt ingen tydlig korrelation mellan krig och börsuppgång. Eventuell korrelation försvåras dock av att en rad andra ekonomiska faktorer tenderar att påverka utvecklingen.
Oljepris
Det finns historiskt en tydlig korrelation mellan krig i Mellanöstern (Kuwait och Afghanistan) och priset på olja som generellt har stigit med drygt 24 procent – mätt 12 månader efter ett krigsutbrott.
Pågående konflikt i Iran riskerar att påverka framkomligheten i Hormuzsundet, där ungefär 20 procent av världens olje- och gastransporter passerar, men sedan Israels attack har oljepriset, mätt som WTI Crude, sjunkit med 3,3 procent trots en initial uppgång. Detta kan bero på att en iransk blockad av Hormuzsundet även skulle missgynna Irans allierade och därför ses som mindre sannolik.
Inflation, ränta och valuta (USD/SEK)
Det finns en tydlig historisk korrelation mellan oljeprisuppgångar i samband med krig i Mellanöstern och inflationen i USA som – mätt 12 månader efter krigsutbrotten – har stigit med två procent. Även om oljepriset inte har stigit under pågående konflikt så kan risken för stigande oljepris och inflation mycket väl få den amerikanska centralbanken, Fed, att bli mer avvaktande med väntade räntesänkningar.
Räntemarknaden har sett marginella räntenedgångar sedan krigsutbrottet där främst den amerikanska femårsräntan har sjunkit från 3,97 procent till 3,84 procent. Generellt brukar ökad osäkerhet resultera i högre riskpremier och högre räntor på kreditmarknaden, men detta har hittills inte gått att utläsa.
Normalt brukar ökade geopolitiska risker göra att kapital söker sig till starkare valutor. Sett historiskt till utvecklingen 12 månader efter ett krigsutbrott syns dock ingen tydlig försvagning av svensk krona mot dollarn. I år har kronan stärkts med drygt 14 procent mot dollarn, men efter Israels attack mot Iran har kronan endast marginellt försvagats mot dollarn (0,6 procent) och euron (1,6 procent).
Slutsatser: Vi kan inte finna en tydlig historisk korrelation mellan krig och utvecklingen på aktiemarknaden eller på den svenska kronan. Pågående konflikt har inte höjt riskpremierna eller fått aktie- och räntemarknader att sjunka. Tvärtom handlas S&P 500 nära all-time-high. De senaste uttalandena från Riksbanken och ECB talar för ytterligare räntesänkningar under det tredje kvartalet, vilket förutom att stimulera ekonomins tillväxt även väntas bidra till högre värderingar på kapitalmarknaderna. Just nu talar mycket för att nedgångarna efter Liberation Day, som fick S&P 500 att backa 26 med procent, skapade mycket bra investeringsmöjligheter.
