top of page

Kreditmarknaden 2022



Kreditåret 2022 kommer att bli ihågkommet som året då svensk inflationen översteg 10% och Riksbanken – trots indikation den 9 februari att hålla styrräntan vid 0% fram till andra halvåret 2024 – började höja styrräntan redan i slutet av april för att avsluta året vid 2,5%. 2022 blir trots denna utveckling ett år då inflations- och ränterisker överskuggades av politiska risker efter krigsutbrottet den 24 februari då ryska trupper från fyra angreppspunkter attackerade Ukraina.

Krigets påföljder såväl de uppenbart humanitära och materiella som konsekvenserna på stigande energi- och råvarupriser är både fruktansvärda och svåröverskådliga. Lägg därtill den politiska risken att Putin verkar kunna göra vad som helst. Och när som helst. Påverkat av höjda riskpremier (osäkerhet om inflation, ränta och komponentbrist samt den politiska risken) är det inte märkligt att aktiemarknaderna backat kraftigt under 2022 (S&P -19%, Nasdaq -33%, OMXS30 -15% ) vilket även direkt påverkats av stigande räntor (Svensk 5-åring från 0,06% till 2,51% och Europeisk 5-åring från -0,45% till 2,46% under 2022) vilket fått räntefonder med lång kreditduration att tappa kraftigt.



När detta skrivs har inflationstakten i USA mattats av under fem påföljande månader från en topp i juni på 9,10%. I Sverige syns inga tecken på prisnedgångar med KPI (yoy) på 11,5% för november även om inflationen i Europa under samma månad sökte sig marginellt ner mot 10% från 10,7% i oktober.

Grundtesen i marknaden är nu att inflationen ska sjunka under 2023 men den förväntade avmattningstakten har den senaste månaden ifrågasatts som en konsekvens av uttalanden från de större riksbankerna. FED tror att inflationstakten (bara) minskar med 2,5%-enheter under 2023 jämfört med 2022, ECB tror att den minskar med 2,1%-enhet, den svenska Riksbanken tror den minskar med 1,9% och KI tror att inflation minskar 2,2%-enheter. Detta är relativt modesta minskningar eftersom BNP väntas gå från 3,4% tillväxt i Europa 2022 till 0,5% för 2023. I Sverige prognostisera Riksbanken att BNP går ner från beräknat 2,7% 2022 ner till -1,0% 2023 och i USA väntas BNP ligga kvar på 0,5% även för 2023.


Slutsats: Marknaden tror att BNP minskar kraftigt i Europa nästa år och att inflationen går ner mindre än tidigare beräknat, vilket förskjuter väntade styrräntesänkningar till hösten 2023. Styrräntan i Sverige beräknas toppa kring 3,25% under våren (idag 2,5%) vilket kommer göra det svårt att hitta även rörliga bolån under 4,0% i vår. Vår sammantagna uppfattning är att riskerna under våren finns på nedsidan där inflationen kan bli mer utdragen än väntat, räntorna bita sig fast på högre nivåer och tillgångspriser (bostäder, aktier och andra tillgångar) justeras ner ytterligare. Ska vi lyfta fram något specifikt att hålla utkik efter så är det lönerörelsen där allt över 4% löneökningar riskerar att bibehålla inflationstakten på en hög nivå.


Fastighetskrediter 2022

Fastighetssektorn har straffats hårt under 2022 och då främst deras hybridobligationer vilka nu handlas till stora rabatter. En hybridobligation kan bokas som eget kapital och är därför populär hos fastighetsbolag med kreditrating. En hybridobligation ger dess emittent ett villkorligt förfallodatum, en call, och även om kreditmarknaden förväntar sig en återbetalning vid call-datum kan emittenten skjuta upp förfallet, men då kategoriseras lånet om till skuld. Har hybridobligationen en fast kupongen så räknas kupongen om (step-up) om den inte ”callas”. Grafen nedan visar en rad hybridobligation emitterade av stora svenska fastighetsbolag och deras nuvarande yield (årsavkastning) beräknat på att dom löser obligationslånen vid call-datum. Blåmarkerade obligationer handlas i SEK och de andra i EUR. Vi tycker att Balder är en mycket intressant placering.













Comments


bottom of page