Tysk 10-årig statsobligation har sedan i onsdags stigit kraftigt från 2,49 till 2,82 procent efter att den tilltänkta tyska koalitionsregeringen med SPD och CDU presenterat en plan på att skapa en 500 miljarder euro stor infrastruktur- och försvarsfond (”fonden”). Storleken på fonden motsvarar ungefär 10 procent av tysk BNP och skulle kraftigt öka den tyska statsskulden som idag är 64 procent av BNP. Räntemarknaden reagerar med stigande räntor på vad som, över tid, kan bli 1) stora emissioner av tyska statspapper, 2) stigande inflation som konsekvens av fondens investeringar och 3) osäkerhet kring hur andra EU-länder ska klara ett högre ränteläge.
ECB beslutade igår i enlighet med marknadens förväntningar att sänka styrräntan med 25 bps ner till 2,65 procents refiränta. I beslutet kan även en tolkning göras att ECB nu är mer restriktiv till fler räntesänkningar vilket delvis kan baseras på att ECB höjer sin inflationsprognos för 2025 till 2,3 procent från tidigare 2,1 procent. Därtill sänker ECB sin BNP-prognos för euroområdet till 0,9 procent för 2025 från tidigare 1,1 procent samt för 2026 till 1,2 procent från tidigare 1,4 procent.
Oro för en stigande inflation finns även i Sverige där SCB igår presenterade snabb-KPIF för februari på 2,9 procent vilket, för andra månaden i rad, översteg både marknadens och Riksbankens prognoser på 2,7 respektive 2,2 procent. Att Riksbanken ska genomföra ytterligare en räntesänkning den 20 mars eller ens den 8 maj är mot bakgrund av det som hänt uteslutet, något vi redan tidigare argumenterat för.
Förslaget från Tyskland har fått euron att kraftigt tappa i värde mot den svenska kronan vilket förstärkts av svenska inflationsdata men i begränsad utsträckning motverkats av ECB:s högre inflationsprognos och restriktivare hållning till penningpolitiken. När detta skrivs står euron i 10,96 och har tappat 4,2 procent sedan årsskiftet och 4,5 procent från årshögsta.
Vi föredrar amerikanska bolag framför europeiska
Europeiska aktier har gått väsentligt bättre än amerikanska hittills i år. Dels handlar det sannolikt om att amerikanska aktier, främst inom teknologisektorn, anses ha sprungit iväg lite väl mycket under 2024, dels finns det en oro för tillväxten i den amerikanska ekonomin. Utvecklingen på kort sikt är sentiments- och flödesstyrd, men på längre sikt är det fundamentala faktorer som styr. Vi anser att en signifikant värderingsskillnad mellan amerikanska och europeiska bolag är motiverad utifrån kvalitén i de största bolagen på respektive marknad. Amerikanska bolag är helt enkelt bättre än europeiska, sett till nyckeltal som till exempel organisk tillväxt och lönsamhet. Vi är därför inte övertygade om att den europeiska aktiemarknaden kommer att fortsätta gå bättre än den amerikanska. Vi fortsätter att ha större delen av vår globala aktieförvaltning investerad i amerikanska bolag. För att det är där de flesta av världens bästa bolag finns.
