Iran-konflikten och oljepriset – hur reagerar börsen och svensk BNP?
- PAM Capital
- för 12 timmar sedan
- 3 min läsning
Kriget i Iran har fått oljepriset att stiga kraftigt och skapat oro på kapitalmarknaderna. Här går vår aktieförvaltare Mattias Eriksson igenom hur börsen utvecklats hittills i mars, medan vår ränteförvaltare Magnus Rosén tittar närmare på vad utvecklingen kan innebära för svensk BNP.
Oljeprisuppgång efter Irankriget
Mars har varit en stökig månad på kapitalmarknaderna till följd av Irankriget. Oljepriset (Brent) har gått från 73,1 dollar när månaden inleddes till att nu handlas över 100 dollar, vilket motsvarar en uppgång på cirka 40 procent. Historiskt har en kraftig oljeprisuppgång inneburit högre inflation, lägre tillväxt och en negativ utveckling för aktier.
Verkstad pressas – banker stabilare
Under mars månad har större bolag gått sämre än mindre bolag. "Större bolag" på Stockholmsbörsen är till stor del banker och verkstadsbolag. Verkstadsbolagen har utvecklats sämre än börsen som helhet, samtidigt som bankerna gått något bättre än index. De globala verkstadsbolagen är konjunkturkänsliga och bör rimligtvis gå relativt svagt när oljepriset stiger kraftigt. Verkstadsbolagen handlas dessutom till en hög värdering relativt sin egen historik. Bankerna har mer motståndskraftiga affärsmodeller, är inhemska och kan till och med gynnas något av högre räntor, så det är logiskt att den sektorn går relativt bra.
Förlorare och vinnare i turbulensen
Den sektor som gått sämst i mars är konsumentrelaterade aktier. Dometic publicerade en vinstvarning igår, där bolaget meddelade att efterfrågan är svagare än väntat och att utdelningsförslaget för 2025 dras tillbaka. Detta påverkade även andra konsumentbolag negativt. Även råvarusektorn har backat kraftigt i mars. Sektorn är både energiintensiv och konjunkturkänslig, men än så länge är prisförändringarna på till exempel koppar och guld odramatiska sedan Irankriget inleddes.
Oljebolag och försvarskoncernen Saab har gått bra sedan Irankriget bröt ut. Även Sectra och Clas Ohlson har stigit i mars efter sina kvartalsrapporter. Spelbolagen Betsson och Evolution har tagit revansch och gått upp under den här nedgångsfasen på börsen som helhet. "Sparbankerna" Avanza och Nordnet har båda stigit och kan antas gynnas av högre volatilitet och handelsaktivitet på aktiemarknaden. Defensiva bolag, som exempelvis Axfood och teleoperatörerna, har också klarat sig bra i turbulensen.
Svensk BNP bromsar in
Svensk BNP-tillväxt tappade väsentlig fart under januari då tillväxten jämfört med december sjönk med 1,1 procent, vilket ska jämföras med marknadens förväntan på en ökning med 0,5 procent och utfallet för december, som visade –0,6 procent. Svensk ekonomi inledde det nya året med minskande produktion i tillverkningsindustrin och byggsektorn samt i offentliga myndigheter.
Beräknat på årsbasis var BNP-tillväxten för januari 0,6 procent, att jämföras med december på 0,9 procent. Att BNP-tillväxten nu är avtagande, om än baserat på volatila månadsdata, föranleder oss att tro att Riksbankens och Finansdepartementets antaganden om 2,9 respektive 2,8 procents BNP-tillväxt för 2026 inte kommer att kunna uppnås.
Stigande energipriser efter kriget i Iran
Till detta ska läggas de senaste två veckornas eskalerande krig i Iran och osäkerhet kring transporter av olja och gas genom Hormuzsundet. Detta ingår inte i vare sig BNP-statistiken för januari eller inflationsstatistiken för februari, som på årsbasis visade på stigande elpriser med 18 procent samt ökade priser på livsmedel, restaurangbesök och boendekostnader – dock inte boräntekostnader, som sjönk med 15 procent. Mot bakgrund av att oljepriset stigit med 66 procent i år förbereder vi oss på successivt stigande energikostnader och ett ökat kostnadstryck för framför allt transport- och energiintensiv industri.
Risk för lägre BNP-tillväxt
Enligt beräkningar från IMF sjunker global BNP med 0,3 till 0,4 procent vid en varaktig uppgång i oljepriset på 10 procent. Avseende Sverige, med en relativt låg import av energi – där cirka 25 procent av Sveriges energianvändning kommer från import av olja – är motsvarande siffra mellan 0,1 och 0,15 procent lägre BNP-tillväxt vid en 10-procentig uppgång i oljepriset.
Vår slutsats är att svagare svensk BNP-tillväxt under december och januari, sammantaget med stigande energipriser och det pågående kriget i Iran, gör att den prognosticerade BNP-tillväxten på 2,8 till 2,9 procent för 2026 inte kommer att kunna uppnås trots stora stimulanspaket och en halverad matmoms från 1 april. Svensk BNP har i snitt stigit med 1,65 procent de senaste tio åren. Mot bakgrund av rådande omständigheter känns det som ett mer rimligt antagande än nuvarande prognoser. Det som å andra sidan talar för en begränsad effekt av oljeprisuppgången är att Iran inom kort öppnar Hormuzsundet, något som terminspriserna på olja faktiskt indikerar.
