Den europeiska inflationstakten som under mars planade ut på samma höga nivå som under februari (7,0 procent) backar nu åter ner och uppgick preliminärt till 6,1 procent under maj. En sjunkande inflationstakt i Europa är av stor betydelse för Sverige, både direkt och indirekt, då ECB beräknas höja sin styrränta den 15 juni till 4,0 procent, vilket blir vägledande för Riksbanken. Då den svenska kronan tappat 4,5 procent i värde mot euron bara i år och med 11,3 procent de senaste 12 månaderna är det centralt för Riksbanken att spreaden mellan styrräntorna inte ökar och därmed skapar ytterligare kapitalflykt från Sverige. Fortsätter pågående trend är snart euron (som nu står i 11,65) över All-Time-High från våren 2009 då en euro kostade 11,79 kronor. En svag krona ökar priset på utländska varor och skapar ytterligare oönskad inflation även om det ökar exporten, vilket syntes i svensk BNP-statistik för Q1 som steg 0,6 procent varav 1,2 procent kunde härledas till ökad export.
Diagrammet nedan visar inflationsutveckling och styrränta i USA, Europa och Sverige. Det är lätt att slås av att riksbankerna var mycket avvaktande med räntehöjningarna trots att inflationen var kraftigt stigande i USA redan under början av 2021. Sammantaget kan man säga att kombinationen av sena räntehöjningar och en kraftigt försvagad svensk krona har resulterat i att den svenska inflationen ligger långt över de andra länderna.
Avseende den preliminära europeiska inflationen för maj på 6,1 procent vill vi passa på att förtydliga att det framför allt är livsmedel (+12,5 procent) som stiger i pris följt av industrivaror och tjänster. Energipriserna minskade preliminärt under maj med 1,7 procent vilket resulterade i att den totala inflationstakten sjunkit från 7 procent i april till 6,1 procent i maj. Det positiva med detta är att inflationen härrör från tillgångar vars priser, till skillnad från energi, påverkas av högre ränta. Vi kan därför dra slutsatsen att inflationen, pga stigande räntor, kommer fortsätta att sjunka vilket i sin tur kommer leda till att riksbankerna blir mer försiktiga med ytterligare räntehöjningar. När väl signaler kommer att räntehöjningsfasen börjar närma sig sitt slut är det rimligt att tro att riskvilja ökar vilket normalt har en positiv inverkan på priset på riskfyllda tillgångar som aktier och högavkastande obligationer. Vår förhoppning är att dessa signaler ska komma under början av hösten.
Utveckling under året för utvalda marknader
