Det har varit en intensiv rapportvecka. Det är tydligt att vi är inne i en konjunktursvacka, men trots fallande vinster på många håll har Stockholmsbörsen backat endast 0,4 procent den gångna veckan. Investerare var inför rapportperioden inställda på att det tredje kvartalet skulle vara svagt och utsikterna från bolagsledningarna pessimistiska.
De större verkstadsbolagen, som exempelvis Alfa Laval, Atlas Copco och Sandvik, redovisade en orderingång i det tredje kvartalet som var något högre jämfört med samma period föregående år. Alfa Laval visade en ökning i orderingången på hela 15 procent organiskt. Försäljningen sjönk dock i genomsnitt 4 procent för dessa världsledande verkstadsbolag och det justerade rörelseresultatet föll med 3 procent. Rörelsemarginalerna fortsätter hålla sig på höga nivåer, omkring 20 procent. Sammantaget står sig de större svenska verkstadsbolagen starka i en utmanande miljö. Det är stabilt.
För konsumentrelaterade bolag går det fortsatt trögt generellt. Electrolux kom med ett svagt resultat i morse exempelvis. Thule är dock ett undantag som tack vare framgångsrik produktinnovation kunde redovisa en organisk tillväxt på 4 procent i det tredje kvartalet och aktien lyfte 15 procent på rapportdagen. Försäljningstillväxten drivs bland annat av deras nya produktkategorier Hundtransport och Bilbarnstolar, som har fått ett positivt mottagande av kunderna.
Bankerna hanterar räntenedgången på ett bra sätt och intäkterna har inte sjunkit så mycket som befarat. Swedbank lyckades till och med öka rörelseresultatet med 4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Bankindex är +4,2 procent sedan Nordea publicerade sin Q3-rapport på morgonen den 17 oktober. Det går ingen nöd på bankerna. Avkastningen på eget kapital är hög och värderingen är låg. Sannolikt blir det höga utdelningar i vår.
Trendvändning: Långa räntor stiger
Räntorna på fem och tioåriga statsobligationer har kraftigt förekommit styrräntesänkningarna som initierades av Riksbanken den 8 maj. I slutet av september 2023 handlades 5-åringen till 3,30 procent men sjönk sedan i form av en halvering till 1,65 procent i mitten av september 2024. Under den perioden sänkte Riksbanken styrräntan med 0,75 procent och lämnade utrymme för ytterligare 1,00 procents sänkning i form av en nedjusterad räntebana. 5-åringen sjönk alltså med motsvarande hela styrräntesänkningen och med nästan hela den förväntade sänkningen.
Att långa statspapper handlas till lägre ränta än korta statspapper är mycket ovanligt men har sedan början av 2023 blivit en tillfällig norm i förväntan på stora styrräntesänkningar. Som mest handlades 5-åringen 2,00 procent lägre än styrräntan i början av 2024. Efter Riksbankens senaste styrräntesänkning den 25 september har dock 5-åringen successivt börjat stiga - trots att kort ränta fortsatt att sjunka - för att nu handlas kring 1,90 procent.
Snitträntan på 5-åriga statsobligationer har de senaste 25 åren varit 2,17 procent varav förenklat sex år med negativ ränta och för 10-åriga obligationer har snitträntan varit 2,57 procent. I veckan emitterade Riksgälden 3 miljarder kronor i en 5-årig obligation till en snittränta på 1,92 procent och 1 miljard kronor i en 10-årig obligation till en snittränta på 2,16 procent. Efterfrågan på längre statspapper är god vilket möjligheten för Riksgälden att låna upp ”billigt” i jämförelse med den historiska snitträntan. Vår uppfattning är att detta är att rekommendera då långa räntor sjunkit i förväntan på styrräntesänkningar och nu börjat stiga. Sänks styrräntan till 2,00 procent, vilket är en generell marknadsuppfattning, och 5-åringen återgår till att handlas 0,60 procent över 3-mån statsskuldväxel (25-årssnittet) så kommer alltså 5-åringen att handlas på 2,50 procent inom ett år. Det är en kraftig uppgång men samtidigt en återgång till en normal yieldkurva.