top of page

Fyra frågor som sätter tonen på börsen

Räntor, inflation, AI-investeringar och bolagsvinster står högt på aktiemarknadens agenda. I veckans Marknadskollen går vår aktieförvaltare Mattias Eriksson och ränteförvaltare Magnus Rosén igenom fyra frågor som kan påverka börsen framåt.


Aktiemarknaden har för närvarande fokus på fyra teman:

  1. Amerikanska räntor – när blir räntorna så pass höga att de påverkar aktiemarknaden negativt?

  2. Irankriget – hur stor påverkan får oljepriset och andra energipriser på inflationen?

  3. AI – kommer avkastningen på de enorma investeringarna att bli acceptabel?

  4. Vinstutvecklingen – kan högre vinster driva aktiemarknaden uppåt?


1. Ränteutvecklingen

Den amerikanska 10-årsräntan har gått från under 4 procent i februari i år till att nu handlas på 4,6–4,7 procent. Det innebär redan nu att räntan är på en attraktiv nivå relativt förväntad avkastning på aktiemarknaden och därmed ett hot mot en fortsatt stark börsutveckling. Många bedömare pratar om att 5 procent är en viktig psykologisk gräns. Grundproblemet är USA:s stora budgetunderskott och en väldigt hög statsskuld. Enligt The Congressional Budget Office kommer budgetunderskottet i år att motsvara 5,8 procent av BNP och USA:s statsskuld motsvarade 124 procent av BNP förra året, enligt Internationella valutafonden. 


I och med USA:s svaga statsfinanser kräver investerare en högre ränta. Den ränta som USA betalar motsvarar drygt 3 procent av BNP, vilket är den högsta nivån någonsin, och den kommer att stiga ytterligare i och med högre skuld och relativt höga räntor. Räntekostnaderna överstiger till och med försvarsbudgeten.


Mot den bakgrunden aviserade det amerikanska finansdepartementet den 19 augusti att man ska dubbla storleken på ett av sina återköpsprogram av amerikanska obligationer till 4 miljarder dollar. Syftet med ”Liquidity Support Program” är huvudsakligen att återköpa mindre likvida långa statsobligationer och ersätta dessa med kortfristig upplåning, vilket bidrar till att få ner räntenivåerna och därmed räntekostnaderna vid emissioner av nya statsobligationer. Beskedet fick räntorna på långa amerikanska statsobligationer att sjunka, men tillbakagången har varit beskedlig och 10-åringen har bara sjunkit från 4,70 till 4,67 procent. Den mindre rörelsen har troligen påverkats av den omfattande kritiken från ekonomer, som framhållit att manövern endast skulle få en kortsiktig effekt men däremot på längre sikt skada förtroendet för det amerikanska finansdepartementet och finansministern Scott Bessent. 


USA:s räntekostnader som andel av BNP, 1940–2025. Källa: Federal Reserve Bank of St. Louis
USA:s räntekostnader som andel av BNP, 1940–2025. Källa: Federal Reserve Bank of St. Louis

Förutom att höga räntor är ett bra alternativ till avkastningen på aktiemarknaden gör en högre diskonteringsränta att kassaflöden långt fram i tiden blir mindre värda, vilket påverkar framför allt tillväxtbolag negativt.


2. Irankriget, oljepriset och inflationshotet

Irankriget har haft en oväntat liten effekt på både aktiemarknaden och inflationen, så här långt, men hotet i form av högre inflation ligger som en våt filt över aktiemarknaden. Hittills har bland annat minskade oljelager och lägre efterfrågan på olja, i kombination med högre produktion utanför de länder som transporterar sin olja genom Hormuzsundet, hållit tillbaka prisuppgången. 


Dessutom verkar en del olja lyckas transporteras genom Hormuzsundet och nå marknaden. Men risken för högre inflation kvarstår och, allt annat lika, är högre inflation och räntor negativt för aktier.


3. AI

Investeringar i AI har varit en viktig drivkraft till aktiemarknadens goda utveckling. Att de bolag som bygger datacenter nu redovisar negativa fria kassaflöden till följd av de enorma investeringarna är oroväckande. Inom en inte alltför avlägsen framtid måste kassaflödet förbättras för att kunna motivera de höga värderingarna. Aktiemarknaden accepterar en kortsiktig investeringspuckel men tålamodet varar inte för evigt.


Investeringarna som bolagen i tabellen nedan väntas göra i år är större än Sveriges BNP 2025.

Förväntade investeringar (capex) för Amazon, Alphabet, Meta och Microsoft 2026.
Förväntade investeringar (capex) för Amazon, Alphabet, Meta och Microsoft 2026.

4. Bolagsvinsterna

De flesta bedömare är överens om att bolagsvinsterna i såväl Sverige som i USA kommer att utvecklas i positiv riktning i år och nästa år. Men negativa vinstrevideringar skulle kunna få börsen på fall.


Sammantaget

Högre vinster talar för ett positivt börsklimat. De främsta hoten är högre inflation och räntor samt att de stora AI-investeringarna inte når en acceptabel lönsamhet, vilket skulle göra investerare besvikna och få dem att rotera ur den typen av innehav. Vår grundsyn på aktier är positiv.


Utveckling under året för utvalda marknader



 
 
bottom of page