Från minnesrally till oljeprisuppgång – effekterna slår igenom
- PAM Capital
- för 2 dagar sedan
- 4 min läsning
AI driver efterfrågan på minne med rekordvinster som följd, samtidigt som högre oljepriser får inflation och räntor att stiga. Det skriver vår aktieförvaltare Mattias Eriksson och ränteförvaltare Magnus Rosén i veckans Marknadskollen.
Tech driver börsen – minnestillverkarna drar ifrån
Det senaste året har globalindex (MSCI World) stigit med 26,3 procent. Den viktigaste drivkraften bakom uppgången är teknologisektorn. Nasdaq Composite har stigit 39,9 procent under samma period. Att de stora drakarna, som exempelvis Nvidia och Alphabet, stigit kraftigt har väl inte undgått någon aktieintresserad, men det är mindre känt att minnestillverkarna Samsung, SK Hynix och Micron rusat med flera hundra procent. Samsung är numera världens elfte största bolag mätt i börsvärde. SK Hynix och Micron är på plats 15 respektive 16. AstraZeneca, som är det största bolaget på Stockholmsbörsen, återfinns på plats 50.
AI-boomen gör minne till en bristvara
AI-boomen skapar enorm efterfrågan på infrastruktur – inte minst minneskretsar (DRAM och NAND). Tidigare var minneschip en billig och standardiserad produkt med låg lönsamhet. Nu har de blivit en tydlig bristvara inom AI, tillsammans med exempelvis elförsörjning och GPU:er.
Priserna på minneschip har lyft kraftigt sedan hösten 2025, främst till följd av explosiv efterfrågan, driven av AI i kombination med övergången till HBM (High Bandwidth Memory). DRAM-priserna har sedan dess mer än tredubblats, medan NAND-priserna har dubblats. Det har lett till rekordvinster för bolag som Samsung, SK Hynix och Micron. Micron tjänade exempelvis mer under det första kvartalet i år än under något helt år före 2025.
DRAM (Dynamic Random Access Memory) är arbetsminnet som används för att snabbt lagra data som processorn eller GPU:n arbetar med just nu. Det är mycket snabbt, men innehållet försvinner när strömmen stängs av. AI-system behöver enorma mängder DRAM/HBM för att kunna träna och köra modeller effektivt.
NAND är en typ av flashminne som används för permanent lagring, till exempel i SSD-diskar, telefoner och USB-minnen. Det är långsammare än DRAM men kan lagra data även utan ström.
Minnet som flaskhals i AI-boomen
Moderna AI-modeller kräver mycket mer avancerat och energieffektivt minne, särskilt så kallat HBM (High Bandwidth Memory). Samtidigt tar det flera år att bygga ny produktionskapacitet, vilket gör att utbudet inte hinner med efterfrågan. De stora molntjänstbolagen skriver nu femåriga avtal för att säkra tillgången på minne – tidigare var ettåriga avtal standard. Konsekvensen blir högre priser på konsumentelektronik som datorer och mobiltelefoner.
Moderna AI-system kräver enorma mängder data som måste lagras och flyttas extremt snabbt mellan processorer och grafikchip. Minnet har därför blivit en tydlig flaskhals. Techjättar som Microsoft, Google, Amazon och Meta investerar hundratals miljarder dollar i AI-infrastruktur. Varje nytt AI-kluster innehåller enorma mängder GPU:er – och varje GPU kräver stora mängder snabbt minne. Efterfrågan på minne växer därför nästan automatiskt i takt med GPU-boomen.
Tidigare följde minnesmarknaden främst försäljningen av telefoner och datorer, som är ganska cyklisk. AI kan däremot innebära en mer permanent ökning av behovet av beräkningskraft och minne. Det talar för en uthållig strukturell tillväxt istället för den ”boom and bust-cycle” som kännetecknat industrin historiskt.
Utvecklingen för världens största techbolag det senaste året:
Nvidia 66,6 procent
Alphabet 130 procent
Apple 50,9 procent
Microsoft -7,4 procent
Amazon 33,5 procent
TSMC 129,6 procent
Broadcom 80,5 procent
Meta -4,4 procent
Samsung 434,7 procent
SK Hynix 885,78 procent
Micron 695,2 procent
Oljeutbudet stramas åt – priserna stiger
Brentoljan handlas kring 105 dollar per fat, vilket motsvarar en uppgång på 72 procent sedan årsskiftet och 48 procent sedan anfallen mot Iran den 27 februari. Under veckan som gått meddelade Irans högste ledare att man inte kan acceptera det av USA framlagda fredsavtalet. Istället har Iran tagit kontakt med Oman med ett förslag om en permanent tull för fartygstrafik genom Hormuzsundet. Av den globala oljekonsumtionen på cirka 104 miljoner fat olja per dag passerade cirka 20 procent genom Hormuzsundet före konflikten.
Som en konsekvens av Irans blockad av Hormuzsundet har utbudet av olja minskat, vilket lett till omställningar och ransoneringar och dämpad efterfrågan, samtidigt som oljeimporterande länder börjat utnyttja egna oljelager för att minska beroendet av oljeimporten. Ett bidragande skäl till att använda egna oljelager är att spotpriset på Brentoljan (105 dollar) kraftigt överstiger terminspriset för Brentolja, där leverans i december nu handlas kring 90 dollar per fat. Kina, som minskat sin oljeimport kraftigt till förmån för att använda egna oljelager, kan via terminsmarknaden köpa ny olja till lägre pris och därmed säkerställa att oljelagren kommer att fyllas på. Totalt finns globala oljelager om cirka 8 000 miljoner fat, vilket teoretiskt kompenserar för det minskade utbudet under relativt lång tid. Dessvärre finns det en rad begränsningar, då oljelagren är nationella och därtill geografiskt svårmanövrerade, vilket får oljeanalytiker att varna för större oljeprisuppgångar om Hormuzsundet inte har öppnats till slutet av sommaren.
Ökade inflationsrisker och högre räntor
Ett konkret resultat av kraftigt stigande priser på olja och oljerelaterade produkter är högre inflation, och vi har i tidigare utskick skrivit att en oljeprisuppgång på 10 procent riskerar att öka den globala inflationen med cirka 0,2 procentenheter. I USA steg KPI till 3,8 procent i april från 3,1 procent i mars, och i Europa steg inflationen, mätt som HICP, från 2,6 procent i mars till 2,9 procent i april. Som en konsekvens av detta ökar sannolikheten för att centralbankerna kommer att behöva höja sina styrräntor, vilket redan har skett i Norge, Australien och Japan, för att nämna några. Till följd av detta stiger marknadsräntorna, där den femåriga svenska statsobligationen har stigit från 2,16 procent till 2,52 procent sedan den 27 februari. Motsvarande rörelse i den amerikanska femåringen har varit från 3,51 procent till 4,24 procent. Vi ser således att blockaden av Hormuzsundet nu börjar slå igen på inflationsstatistik och marknadsräntor, samt väntar oss att detta även slår igenom i stigande styrräntor. Nästa hållpunkt är ECB:s räntebesked den 11 juni, som väntas resultera i en höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter.
