Fed sänker räntan – följer Riksbanken efter?

Amerikanska centralbanken, Fed, sänkte i onsdags som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter till intervallet 4,00–4,25 procent. Fed riktar behovet av en lägre styrränta mot den avtagande sysselsättningen och bortser från att kärninflationen på 3,1 procent ligger över målet på 2,0 procent. Den beräknas dessutom öka, om än marginellt, som en konsekvens av rådande handelspolitik och förväntan om en marginellt starkare konjunktur. 

Att prioritera sysselsättning och ekonomisk tillväxt över inflation är något som även Riksbanken kan komma att göra nästa vecka om man väljer att sänka styrräntan till 1,75 procent trots en kärninflation på 3,2 procent. Kombinationen av ytterligare sänkt styrränta i Sverige och ett stimulanspaket på 80 miljarder kronor från regeringen under nästa år – med bland annat en halverad matmoms från och med april – kommer att accelerera konsumtionen. Finansdepartementet har redan innan kommande räntebesked skruvat upp sin tillväxtprognos för svensk ekonomi till 3,0 procent för 2026 från tidigare 2,6 procent. Riksbankens prognoser om svagare inflation under slutet av året riskerar med dessa åtgärder att komma på skam.

Generella trender – vilka i olika utsträckning förstärkts den senaste tiden:

1. Kapital lämnar USA

• Statliga fonder och institutionellt kapital lämnar USA på grund av politiskt avståndstagande. 

• Amerikanskt budgetunderskott ökar, vilket tillsammans med den växande statsskulden resulterar i lägre kreditrating. 

• Dollarindex DXY har tappat 10,5 procent i värde mot utländska valutor. Den svenska kronan har förstärkts med 16,3 procent mot dollarn i år.

2. Ytterligare räntesänkningar 

• Svag sysselsättning och vikande tillväxtutsikter prioriteras framför inflationsriskerna i både USA och Sverige. 

• Risk för att Fed, efter att ordförande Jerome Powell slutar i maj 2026, blir politiskt styrt med krav på lägre styrränta, vilket matematiskt leder till lägre räntekostnader på statsskulden men kan öka inflationsförväntningarna och få långräntor att stiga.

• Indikationer om ytterligare räntesänkning i USA och Sverige i år samt i USA under våren 2026. 

3. Kapitalmarknaderna har prisat in räntesänkningarna

• Femårig ränta i USA handlas 0,3 procentenheter lägre än tremånadersräntan (inverterad yieldkurva*). För att normaliseras ska tremånadersräntan sjunka med 0,9 procentenheter då tremånadersräntan de senaste 25 åren handlats 0,6 procentenheter lägre än femårsräntan.

• Motsvarande yieldkurva* i Sverige indikerar att tremånadersräntan ska sjunka med 0,6 procentenheter. 

• Inga räntesänkningar indikeras från ECB, men möjligheten kan inte frånses då tillväxten i Europa är svag och inflationen redan är vid målet på 2,0 procent. 

• Det är nu 12 månader sedan Feds första räntesänkning i denna räntesänkningscykel och S&P 500 har sedan dess stigit 19,2 procent, vilket är 5,0 procent mer än historiska uppgångar efter den första räntesänkningen. Blir det ingen recession i USA brukar S&P 500 stiga med i snitt 30,3 procent mellan första räntesänkningen och första räntehöjningen i en räntesänkningscykel.

*yieldkurvorna kan givetvis även normaliseras om den femåriga räntan stiger med motsvarande procentenheter, vilket anses mindre sannolikt.

Utveckling under året för utvalda marknader