top of page

Första officiella indikationen på en kommande räntesänkning

Igår meddelade Riksbankschefen Erik Thedéen överraskande att Riksbanken är öppna för en sänkning av styrräntan under det första halvåret. Även om räntemarknaden sedan våren 2023 prisat in att styrräntan ska sänkas under 2024 är detta det första officiella uttalandet som indikerar en snar räntesänkning. En indikator på kommande styrränta kan vi hitta i FRA-handeln med Stibor 3-mån ränta, som visar var forward kontrakt på 3-månaders Stockholm Inter Bank Offered Rate handlas. Stibor 3-mån handlas idag till 4,09 procent, d.v.s. marginellt högre än styrräntan då den korta interbank-marknaden har en marginellt högre risk än staten. Som vi ser i uppställningen nedan över FRA-kontrakten handlas Stibor 3-mån till 2,65 – 2,69 i december vilket indikerar att styrräntan kommer att ligga marginellt under detta i december. FRA-kontrakten på Stibor 3-mån indikerar även att den första styrräntesänkningen kommer under det andra kvartalet och att styrräntan är 50 bps (0,5 procent) lägre efter Riksbankens möte den 25:e juni i sommar.



Vad får räntenedgångarna för effekt?

Som vi ser i uppställningen nedan över datum för centralbankernas planerade räntebesked har respektive centralbank nu sju tillfällen i år att meddela styrräntesänkningar även om räntemarknaden endast ser en liten sannolikhet till sänkningar redan vid mars-mötena. I Sverige har inflationen (KPI) under hösten till nästan 50 procent kunnat härledes till ökade ränte- och boendekostnader. Mot bakgrund av att svenska banker redan i december började sänka utlåningsräntorna och att vi nu, med större tydlighet, emotser längre styrränta under slutet av det första halvåret kommer denna del av inflationen att sjunka, vilket möjliggör fler sänkningar. Sänks styrräntan med nästan 1,5 procent, som FRA-kontrakten på Stibor 3-mån indikerar, så ger detta en väsentlig lättnad för bolåntagare, men även för företag vilka har lån med rörlig ränta. Fastighetssektorn är den sektorn som främst gynnas av lägre ränta då det utöver lägre räntekostnader även ökar värdena på fastighetsbestånden som en konsekvens av att avkastningskraven sänks. Utöver detta stimuleras transaktionsmarknaden av lägre ränterisk vilket rimligen ökar möjligheterna för fastighetsbolag med hög skuldsättning att sälja fastighetsbestånd och minska sin belåning.



Rörlig kontra fast ränta?

Sedan slutet av oktober har de längre marknadsräntorna sjunkit kraftigt där en svensk 5-årig statsobligation gått från 3,12 procent till nuvarande 2,12 procent. Detta har gjort att ränteskillnaden mellan lång och kort ränta blivit inverterad, d.v.s. avkastningen är högre på korta löptider än på längre. Skillnaden mellan en 5-årig statsobligation och en 3-månaders statsskuldväxel har sedan år 2000 varit 0,36 procent men är nu – 1,80 procent vilket indikerar kraftigt sjunkande korträntor i möjlig kombination av mindre fallande eller stigande långräntor. Vi tror på en dubbelgardering, d.v.s. att korta räntor ska ner under året, men också att långa räntor kommer att stiga givet att ekonomin förbättras behjälpt av lägre räntor.





Comments


bottom of page