top of page

EU svarar på amerikanska tullar

Det första kvartalet 2025 slutade i stor ovisshet. Osäkerhet kring ekonomisk tillväxt finns nu på nedsidan, medan inflationsriskerna finns på uppsidan.


Från USA, pådrivet av Trump, kom igår en kalldusch i form av nya tullar på mellan 10 och 50 procent – vilket för Europas del innebär en tull på 20 procent på amerikansk import. Som svar på detta lovar EU:s Ursula von der Leyen motåtgärder för att skydda EU:s intressen.


Cirka 45 procent av all amerikansk import kommer från Kina, Kanada och Mexiko medan Europa står för drygt 10 procent. De största striderna kring de införda handelstullarna kommer således att ske i Central- och Nordamerika samt mot Kina. Endast cirka 0,5 procent av amerikansk import kommer från Sverige medan 9 procent av svensk export går till USA. Värdet på exporten till USA är cirka 2,5 gånger större än värdet på importen.


Sammantaget kvarstår den osäkerhet som successivt ökat under det första kvartalet även i inledningen av det andra kvartalet. Under perioden väntas mer information och möjliga beslut kring de europeiska ländernas omfattande satsningar på försvarsindustri och infrastruktur. I Sverige handlar det också om en potentiellt större kärnkraftsutbyggnad. På räntemarknaden syns denna ökade osäkerhet i ökade räntespreadar, det vill säga skillnaden som investerare vill ha för att köpa obligationer med högre risk. Som framgår av diagrammet nedan har spreadarna nu ökat med 60 punkter jämfört med början av året, vilket speglar en påtaglig riskaversion, om än från låga nivåer.



Trumps tullar och påverkan på aktiemarknaden


Tullarna som Donald Trump annonserade i onsdags kväll är både högre och i större omfattning än väntat. Risken för en global lågkonjunktur har i och med detta ökat väsentligt. Världens aktiemarknader föll kraftigt i torsdags på beskedet och fortsätter att falla idag, fredag.


Att Trump ska lyckas flytta produktion som idag finns i låglöneländer till USA, som har ett betydligt högre kostnadsläge, är osannolikt trots tullarna. Det mest sannolika scenariot är istället att alla får det sämre, inte minst den amerikanska befolkningen. Vår förhoppning är att Trump inser detta och ändrar inställning till sina handelspartners. Det finns ändå ett ömsesidigt beroende i de flesta fall.


Handelskriget har höjt riskpremien på aktier rejält till följd av oro för lägre efterfrågan i kombination med betydligt högre inflation. På Stockholmsbörsen är det naturligtvis exportbolagen som drabbas mest. Defensiva aktier, framför allt de med stor exponering mot Sverige, klarar sig relativt väl. På kort sikt kommer det sannolikt att fortsätta vara stökigt men vi ser nedgången som en möjlighet att bli ägare i kvalitetsbolag till en lägre värdering. Det vi fokuserar på är att äga rätt aktier.


I vår förvaltning äger vi bolag som har en historik av att kunna hantera diverse svårigheter på ett framgångsrikt sätt så vi känner oss väldigt trygga med de bolag vi äger, trots den osäkra omvärlden.



Utveckling under året för utvalda marknader



 
 
bottom of page