Efter Riksbankens räntesänkning: vad händer nu?
- PAM Capital
- 26 sep.
- 2 min läsning
Marknadens prognoser inför beskedet var ovanligt splittrade. Sju av tolv analytiker trodde på en oförändrad ränta, vilket också fick genomslag efter beslutet: den korta räntan sjönk kraftigt medan den långa räntan steg marginellt. Stockholmsbörsen påverkades inte nämnvärt av räntebeskedet.
Riksbanken går med beskedet före ECB, som för knappt två veckor sedan valde att behålla sin refiränta på 2,15 procent. ECB ansåg att eurozonens ekonomi och inflation var i balans, med en BNP-prognos på 1,0 procent och en inflationsprognos på 1,7 procent för 2026, medan Riksbanken vill ge ytterligare stöd till konjunkturen med en uppdaterad BNP-prognos på 2,7 procent och inflationsprognos på 1,0 procent för 2026.
Huvudskälet till att Riksbanken höjer BNP-prognosen från 2,4 till 2,7 procent är det stimulanspaket på 80 miljarder kronor som regeringen lanserat för 2026. Paketet omfattar 26 miljarder kronor till försvaret och drygt 50 miljarder kronor i skattelättnader. Att Riksbanken samtidigt justerar ned inflationsprognosen från 1,7 till 1,0 procent beror främst på att skattelättnaderna inkluderar en halvering av matmomsen, från 12 till 6 procent, under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. Detta beräknas minska inflationen med cirka 0,6 procentenheter. Utöver detta väntas den höga inflationen vara övergående, samtidigt som en starkare svensk krona gör importen billigare.
Anledningen till att många analytiker trodde på en oförändrad ränta är att inflationen i Sverige stigit kontinuerligt de senaste tolv månaderna och nu, beräknad som KPIF (konsumentprisindex med fast ränta), uppgår till 3,2 procent för augusti – det vill säga högre än Riksbankens mål på 2,0 procent. Till detta ska läggas den ökade konsumtionen som väntas till följd av regeringens stimulanspaket.
Vad kan vi vänta oss härifrån?
Riksbanken presenterade vid sin presskonferens en ny räntebana som visar att styrräntan beräknas ligga på 1,75 procent ”över en tid framöver” – oförändrad fram till och med Q2 2026 och på 2,04 procent 2028. Korträntorna sjönk efter räntebeskedet, medan långräntorna, som redan tagit höjd för en sänkning under hösten, steg marginellt.
Efter räntebeskedet handlas nu 5-åringen 0,25 procentenheter högre än 3-månaders statsskuldväxel (SSVX), vilket är en nivå som börjar närma sig det historiska snittet på 0,6 procentenheter. Yieldkurvan är därmed inte längre inverterad, vilket innebär att räntemarknaden prisar in en lägre sannolikhet för ytterligare konjunkturförsvagningar och räntesänkningar.
Bolåneräntor
Ränteskillnaden mellan nya rörliga bolån och 3-månaders SSVX har de senaste två åren i snitt varit 0,9 procent. Räntan på ett nytt rörligt bostadslån var enligt SCB 2,86 procent i juli 2025, medan 3-månaders SSVX var 2,03 procent. Om vi utgår ifrån att differensen består samt att SSVX sjunker ned till styrräntan, skulle det kunna resultera i att nya rörliga bolån generellt prisas kring 2,6 procent under hösten.
Avseende långa boräntor är utvecklingen troligen inte densamma, eftersom långräntorna steg marginellt efter räntebeskedet och skillnaden mellan långa och korta räntor är fortfarande historiskt låg. Skulle dessutom inflationen ligga kvar kring 3 procent eller stiga som en konsekvens av ökad konsumtion och/eller uteblivna matprissänkningar, är det rimligt att anta att långa räntor stiger.
