ECB först ut att höja styrräntorna. Följer Riksbanken efter?
- PAM Capital
- för 37 minuter sedan
- 3 min läsning
Vi går mot sommar och en ny rapportperiod, samtidigt som ECB har höjt räntan för första gången sedan 2023. Nästa vecka riktas blickarna mot Riksbanken och Fed. Aktieförvaltare Mattias Eriksson och ränteförvaltare Magnus Rosén delar med sig av sina observationer och analys i veckans Marknadskollen.
ECB höjde räntan, Riksbanken näst på tur
ECB beslutade igår enhälligt att höja inlåningsräntan från 2,00 procent till 2,25 procent, refinansieringsräntan till 2,40 procent och utlåningsräntan till 2,60 procent, vilket var den första höjningen sedan 2023 och i linje med förväntningarna inför mötet. Inflationsprognoserna reviderades upp betydligt för 2026 och 2027 till 3,0 respektive 2,3 procent från tidigare 2,6 och 2,0 procent. Även utsikterna för kärninflationen, där pristrycket från energi exkluderas, skruvas upp med 0,2–0,3 procentenheter. Samtidigt sänker man utsikterna för BNP-tillväxten för 2026 och 2027 till 0,8 respektive 1,2 procent från tidigare 0,9 och 1,3 procent. Större än så väntas alltså inte bromseffekten av Irankonflikten bli enligt ECB. ECB:s nya prognoser visar att inflationen väntas ligga över centralbankens mål under flera år framöver, och ECB-chefen Christine Lagarde varnade för att "energichocken riskerar att få mer långvariga effekter på prisutvecklingen och är därmed inte begränsad till energimarknaden, då det blir dyrare för företagen att köpa in andra insatsvaror och de väntas därför höja sina försäljningspriser". Risken är övervägande att inflationen blir ännu högre, betonar ECB.
Irankonflikten fortsätter att trycka upp inflationen. Enligt en prognos från IMF beräknas ECB höja sin styrränta med totalt 50 punkter under den kvarvarande delen av året, vilket är i linje med marknadens förväntan. IMF höjer inflationsprognosen för Europa för 2026 till 2,8 procent, jämfört med prognosen från april på 2,4 procent. Liksom centralbankerna i USA och Storbritannien har eurozonens beslutsfattare avvaktat med räntehöjningar i förhoppning att vårens inflationsvåg ska visa sig vara övergående. Men igår genomförde alltså ECB som världens första stora centralbank en räntehöjning som svar på den stigande inflationen i spåren av kriget.
Omvärldens centralbanker tittar nu nervöst på inflationen. På onsdag nästa vecka lämnar både Riksbanken och amerikanska Fed sina räntebesked. Inflationstakten (HIKP) steg i euroområdet till 3,2 procent i maj jämfört med samma månad föregående år. Det kan jämföras med 3,0 procent i april. I USA steg inflationstakten, mätt som KPI, till 4,2 procent i maj, jämfört med 3,8 procent i april, vilket är den högsta inflationssiffran i USA sedan 2023. Båda utfallen var i linje med estimaten.
I Sverige steg inflationstakten (KPI) för maj till 0,8 procent jämfört med −0,1 procent i april. Energipriserna stod för de största bidragen till uppgången, framför allt drivmedel och el, som steg med 27 respektive 15 procent. Samtidigt bidrog den halverade matmomsen till fallande livsmedelspriser, som sjönk med 6,3 procent jämfört med maj 2025.
För Riksbanken ökar nu pressen att följa efter ECB. En högre ränta i omvärlden riskerar att bidra till en svagare krona, vilket i sin tur drar upp importerad inflation, särskilt om ECB genomför ytterligare en räntehöjning medan den svenska styrräntan ligger still. Möjligen kommer Riksbanken att agera proaktivt genom att höja sin prognosticerade räntebana nästa vecka. Marknadens samlade förväntningar enligt Bloomberg är att Riksbankens första räntehöjning i denna cykel kommer vid mötet den 20 augusti och att ECB väntar till sitt möte den 10 september med nästa räntehöjning. I USA väntas en första räntehöjning i slutet av 2026.
Inför rapportperioden
Höjdpunkten i sommar blir som vanligt rapporterna för det andra kvartalet som till största del publiceras under den andra halvan av juli. Den stora frågan blir hur bolagen påverkas av högre kostnader i spåren av Irankriget och om vinsttillväxten kan upprätthållas. Enligt DNB Carnegie väntas vinsterna i Sverige öka med 9 procent helåret 2026. I samband med rapporterna för det första kvartalet förmedlade bolagen generellt relativt positiva utsikter för innevarande kvartal. Vinstförbättringen i det andra kvartalet väntas enligt DNB Carnegie bli 6 procent, efter en minskning på 1 procent i det första kvartalet. För att nå 9 procent för helåret krävs en stark avslutning på året.
