ECB, Fed och Riksbanken – nya räntebesked närmar sig
ECB och Federal Reserve lämnade räntorna oförändrade under veckan, men förväntningarna på nya höjningar har ökat. Magnus Rosén, ränteförvaltare på PAM Capital, går igenom inflationsläget, vad ECB, Fed och Riksbanken signalerar inför kommande räntebesked – och vad marknaden väntar sig under 2027.
ECB nära en höjning
ECB beslöt i onsdags i linje med marknadens förväntningar att behålla sin styrränta oförändrad vid intervallet 2,50 till 2,90 procent med refiräntan vid 2,65 procent. ECB:s president Lagarde sade att riktningen för räntor är ganska tydlig. Detta då stigande energi- och oljepriser bedöms öka inflationstrycket och risken för indirekta priseffekter. Lagarde konstaterade också att de långfristiga finansieringskostnaderna ökat tydligt sedan september, vilket i sig stramar åt de finansiella förhållandena. Avseende Frankrike sa Lagarde att ECB har verktygen för att hantera situationen.
En höjning med 25 baspunkter vid nästa möte den 17 december framstår nu som vårt huvudscenario. Beslutet i december kommer i stor utsträckning att styras av om inflationen och löneutvecklingen fortsätter att stiga. Som ses i diagrammet nedan har den europeiska inflationen (HICP) stigit från 1,70 procent i januari i år till 3,80 procent i september, vilket till stor del har sin förklaring i stigande energipriser under början av hösten. För att ECB ska avstå från ytterligare höjningar under 2027 behöver spridningseffekterna från energi till andra varor och tjänster bli lägre än väntat och som en effekt därav bör inflationen mattas av. Detta ligger dock inte i korten, utan räntemarknaden ser ytterligare två räntehöjningar under 2027 med en refiränta på 3,15 procent om ett år, till följd av fortsatt höga energipriser och stigande matpriser.
Fed väntas höja igen
Även Federal Reserve i USA valde under veckan som gick att lämna sin styrränta oförändrad vid intervallet 3,75 till 4,00 procent, men förväntas återuppta höjningarna vid nästa möte den 9 december med 0,25 procentenheter. Inför 2027 är förväntningarna att Fed genomför ytterligare två räntehöjningar, vilket i så fall skulle ta Fed Funds rate upp till intervallet 4,50 till 4,75 procent.
Även i USA har inflationen tagit fart sedan sommaren och för september var KPI 3,70 procent, dvs. med bred marginal över riktmärket på 2,0 procent. Det är en inflationsnivå som inte har uppnåtts under de senaste fem åren. Speciellt oroande var att KPI i USA beräknat på månadsbasis steg med hela 0,60 procent mellan augusti och september, drivet av ökade bensinpriser med 9,10 procent under september. Och även i USA är alltså förklaringen till stigande inflation de höga energipriserna och risken för spridningseffekter från energi till andra varor och tjänster. Riskerna lutar således kraftigt mot högre räntor under 2027.
Riksbanken: 50/50
Sannolikheten bedöms vara 50/50 för en höjning av styrräntan den 4 november. Den svenska KPI-inflationen är artificiellt låg och uppgick till 1,1 procent för september, vilket ger och har gett Riksbanken större utrymme att bedöma spridningseffekterna från energi till andra varor och tjänster innan man agerar med räntevapnet. Exklusive skattelättnaderna på mat, kommunaltrafik och bränsle under det andra kvartalet, antas KPI ha varit cirka 2,5 procent under september. Marknadens förväntningar är att styrräntan höjs under november eller december samt att höjningen följs upp av minst en höjning till under det första kvartalet. En högre svensk styrränta skulle göra att räntedifferensen mot ECB begränsas, vilket kan komma att stärka den svenska kronan som försvagats 2,00 procent mot euron den senaste månaden.