Börsdagen igår i USA var lugn de fyra första timmarna, men sedan rasade indexen cirka 2 procent. Det angavs två förklaringar till den dramatiska vändningen: Neel Kashkari, som är chef för Federal Reserve i Minneapolis, ifrågasatte i en intervju behovet av att överhuvudtaget sänka räntan då ekonomin går väldigt starkt. Även oljeprisökningen angavs som skäl till den snabba nedgången på börsen. Oljepriset (Brent) har ökat 24 procent sedan mitten av december och de senaste dagarna har oron ökat för att konflikten mellan Israel och Hamas ska eskalera och dra in Iran mer explicit i konflikten. Iran har utlovat hämnd efter att Israel, som det påstås, har totalförstört Irans konsulat i Damaskus i en flygattack för några dagar sedan.
Två andra faktorer som det pratas mindre om, men som ändå kan vara relevant, är den höga statsskulden i USA (se graf) samt att likviditeten i USA väntas reduceras innevarande kvartal. Statsskulden i USA är drygt 100 000 USD per invånare medan den är cirka 9 000 USD per invånare i Sverige.
Det pratas om ”fiscal dominance” i USA - att budgetunderskott och statsskuld begränsar manöverutrymmet för penningpolitiken. Grafen nedan från Congressional Budget Office visar att räntekostnaderna för den amerikanska statsskulden kommer att öka kraftigt och så småningom vara den näst största utgiftsposten i statsbudgeten efter hälsovård. Vid vilken nivå som skuldsättningen blir för hög går inte att säga med säkerhet men höga räntekostnader stjäl naturligtvis budgetutrymme som skulle kunna användas till bättre saker.
Vad gäller risken för försämrad likviditet i USA så minskar likviditeten med 95 miljarder dollar per månad till följd av Quantitative Tightening. Att Bank Term Funding- programmet, som initierades när Silicon Valley Bank kollapsade i mars 2023, försvinner innebär att 75 miljarder dollar i billiga lån till banksektorn löper ut i slutet av april. Dessutom planeras utgivningen av statsskuldväxlar att reduceras nu när amerikanerna får sin skatteåterbäring. Detta sammantaget kan innebära motvind för aktiemarknaden.
I sammanhanget är det värt att nämna att S&P 500 har stigit 28 procent från botten i slutet av oktober och Nasdaq Composite med 30 procent, vilket är lika mycket som Stockholmsbörsen stigit. Mot bakgrund av den utvecklingen är det sunt med en mindre nedgång. Optimismen har spirat en längre tid nu. Bolagens vinstutveckling bör utvecklas svagt under årets första halva för att förbättras under det andra halvåret och under nästa år, enligt vår bedömning. I Sverige och i EMU är det rimligt med räntesänkningar med tanke på hur ekonomin utvecklas men, som nämns ovan, är det inte lika säkert i USA då ekonomin är så mycket starkare där. Men brukligt är att USA går i bräschen både när styrräntan höjs och sänks, så det råder en osäkerhet kring om ECB och Riksbanken vågar gå före Federal Reserve.
CNN:s fear and greed-index gick raskt till ”neutral” under gårdagen efter att ha legat på ”greed” eller ”extreme greed” sedan mitten av november förra året. Framför allt steg volatilitetsindexet VIX kraftigt. VIX visar förväntade prisförändringar i indexoptionerna för S&P 500 under de kommande 30 dagarna. När indexet var på ”extreme fear” i höstas förra året var det köpläge, men vi är långt ifrån den nivån nu.
Sammantaget så skulle en mindre nedgång på aktiemarknaden vara sund mot bakgrund av den kraftiga uppgången sedan i höstas. Och det finns som alltid diverse saker att oroa sig över. På lite längre sikt är vi dock positiva förutsatt att den globala ekonomin förbättras, vilket i sin tur stöder bolagens vinstutveckling, samtidigt som räntorna håller sig stabila.
