top of page

Börsen, AI och bolåneräntorna – vad händer nu?

för 12 timmar sedan
5 min läsning

Vad säger utvecklingen på börsen? Kan AI-agenter förändra försäkringsbranschen? Och är det dags att binda bolåneräntan? I veckans Marknadskollen svarar vår aktieförvaltare Mattias Eriksson och vår ränteförvaltare Magnus Rosén på några av marknadens aktuella frågor.


Fear & Greed Index

CNN:s Fear & Greed-index visar för närvarande ”fear”. Två av sju delfaktorer tycker vi är särskilt intressanta. ”Stock Price Strength” och ”Stock Price Breadth” visar ”extreme fear”. Det förstnämnda måttet visar antalet aktier på New York Stock Exchange som är på 52-veckorshögsta minus antalet aktier som är på 52-veckorslägsta. Just nu är den nivån negativ, vilket betyder att fler aktier är på 52-veckorslägsta än 52-veckorshögsta. Majoriteten av aktierna har alltså fallit de senaste 52 veckorna. Det andra måttet visar nettot av hur många aktier som stiger respektive faller. Den siffran är för närvarande väldigt svag i ett historiskt perspektiv, vilket betyder att det är få aktier som driver uppgången. 


Båda måtten visar att indexuppgången förklaras av ett fåtal aktier samtidigt som de flesta aktier faktiskt faller. Uppgången på den amerikanska aktiemarknaden kan till stor del förklaras av de större techbolagen, och där ligger naturligtvis risken – att de här bolagen gör investerare besvikna och aktiekurserna faller. I dagsläget har vi dock en positiv syn på techjättarna utifrån det starka momentumet i verksamheterna i kombination med en värdering som inte avskräcker. Samtidigt oroas vi över den investeringsiver vissa av dessa bolag har. Den är inte uthållig.


Stock Price Strength visar att fler aktier på NYSE är på 52-veckorslägsta än på 52-veckorshögsta. Stock Price Breadth visar samtidigt en svag marknadsbredd, vilket tyder på att få aktier driver uppgången.
Stock Price Strength visar att fler aktier på NYSE är på 52-veckorslägsta än på 52-veckorshögsta. Stock Price Breadth visar samtidigt en svag marknadsbredd, vilket tyder på att få aktier driver uppgången.

Kan AI-agenter ”disrupta” försäkringsbranschen?

Meta Muse är Metas nya personliga AI-assistent. Skillnaden mot en vanlig chattbot är att Muse också kan utföra uppgifter: till exempel söka information, fylla i formulär, boka resor och hjälpa till med köp. Den kan arbeta vidare med en uppgift och be om ditt godkännande vid känsliga steg, som att skicka ett mejl eller genomföra ett köp. Muse lanseras för närvarande i USA, bland annat som app och via WhatsApp. Meta beskriver den som gratis för grundläggande användning, med abonnemang för mer omfattande användning. Något datum för Sverige anges inte i lanseringsinformationen.


Det gör det tänkbart att låta agenten gå igenom hem- och bilförsäkringar varje år och begära jämförbara offerter. Den kanske främsta risken för försäkringsbolagen är lägre kundlojalitet. Om det nästan inte kostar någon tid att kontrollera priset vid varje förnyelse kan bolagen behöva ge fler befintliga kunder konkurrenskraftiga priser. Det kan eventuellt bromsa premiehöjningar och öka kostnaden för att behålla kunder. Men det betyder inte att premierna automatiskt faller kraftigt. Försäkringar skiljer sig åt i självrisk, undantag, ersättningstak och service vid skada. Bolagen bestämmer dessutom själva vilka risker de vill försäkra och till vilket pris. Att jämföra ett pris är enklare än att avgöra vilket skydd som faktiskt är likvärdigt. En amerikansk försäkringsjämförare har redan blockerat Muse med hänvisning till risken att automatiskt insamlade offerter inte fångar sådan viktig information.


Aktiemarknaden reagerar på tanken att Muse kan bli kundens ombud vid finansiella beslut. Om en AI-agent enkelt kan jämföra villkor och genomföra ett byte minskar värdet av att kunder stannar kvar av vana. Men det är en potentiell framtida effekt, inte en påvisad förändring i bolagens intäkter i dag. Vi ser därför nedgången för försäkringsaktierna sedan nyheten kom som ett köptillfälle. Som aktieägare uppskattar vi försäkringsbranschens struktur med en välkonsoliderad marknad.



Svenska banker börjar höja sina bolåneräntor

Sedan halvårsskiftet har statsobligationsräntorna stigit kraftigt i Sverige och 5-åringen stigit från 2,3 till 3,1 procent och i USA från 4,2 till 5,0 procent. Stigande marknadsräntor drivs främst av högre förväntade styrräntor, mot bakgrund av stark tillväxt och höga energipriser. I fallet med de amerikanska räntorna måste vi även addera en ökad oro för stigande statsskuld. I Sverige är förväntningarna att Riksbanken ska genomföra två styrräntehöjningar det närmaste halvåret från nuvarande 1,75 till 2,25 procent. Stigande marknadsräntor har fått svenska banker att höja listpriserna på sina bolåneräntor, vilket har föranlett en liten analys från vår sida. 

 

Generellt har höjningarna av bolåneräntorna sedan sommaren bara skett på bundna lån över 3 månader och då i genomsnitt med 0,20 procentenheter medan listpriserna för rörliga tremånaderslån generellt legat oförändrade. Intressant är att påslagen mellan riskfria marknadsräntor och listpris på bolåneräntor, angivna som räntespread i uppställningen nedan, är väsentligt högre på rörliga tremånaderslån än på längre bundna bolån. I viss utsträckning påverkas det av en förväntan om att Riksbanken kommer att höja styrräntan den 4 november. En känd sanning är att det råder stor skillnad mellan listpriserna på tremånaderslån och vad bolånekunder faktiskt erhåller för ränta vid tecknande av nya bolån, något som vi belyser i text och diagram nedan.

 

Syftet med uppställningen nedan är att visa förändringen i listpriserna på bolån med olika löptider samt skillnaden mellan dessa och marknadsräntan (räntespreaden). Eftersom listpris och faktiskt avtalad bolåneränta skiljer sig åt ska detta inte ses som en indikation på nuvarande boräntor.



Tabellen visar hur listräntorna har förändrats sedan 1 juni i år och hur de skiljer sig från marknadsräntorna.
Tabellen visar hur listräntorna har förändrats sedan 1 juni i år och hur de skiljer sig från marknadsräntorna.

Snitträntan är lägre än listräntan

Diagrammet nedan visar de faktiska räntenivåerna för nya tremånaders rörliga bolån. Snitträntan på nya tremånaderslån var vid utgången av augusti 2,73 procent, vilket avsevärt skiljer sig från snittet av bankernas listpriser i uppställningen ovan. Ungefär en procentenhets skillnad mellan listpris och faktiskt snittpris på nya tremånaders rörliga bolån visar på vikten av att förhandla med sin långivande bank. Som referens har tremånaders statsskuldväxelränta (SSVX) använts, vilken vid utgången av augusti handlades till 1,96 procent och vars skillnad, räntespreaden, mot faktisk avtalad rörlig bolåneränta då var 0,77 procentenheter. Just nu är SSVX 1,93 procent, vilket förenklat betyder att nya tremånaders rörliga bolån nu i snitt tecknas till 1,93 + 0,77 = 2,70 procent, vilket är nära nog detsamma som vid utgången av augusti.

 

En förenklad tumregel blir således att nya rörliga tremånaderslån ska förhandlas ned till 0,77 procentenheter över tremånaders marknadsränta för att motsvara snittet av nya rörliga bolån. Självklart kommer en rad faktorer som skuldsättning, engagemang, inkomster etcetera att påverka den slutliga räntesatsen, men det är ändå relevant att veta vad andra bolånekunder betalar i snitt samt att veta att bankerna sedan i somras (ännu) inte höjt listpriserna på de rörliga boräntorna.


Nya 3-månaders rörliga bolån tecknades i snitt till 2,73 procent i slutet av augusti. 3-månaders statsskuldräntan, som idag är 1,93 procent, var i slutet av augusti 1,96 procent, vilket då resulterade i en räntespread på 0,77 procentenheter.
Nya 3-månaders rörliga bolån tecknades i snitt till 2,73 procent i slutet av augusti. 3-månaders statsskuldräntan, som idag är 1,93 procent, var i slutet av augusti 1,96 procent, vilket då resulterade i en räntespread på 0,77 procentenheter.

Ska man binda bolåneräntan nu?

Svaret på 10 000-kronorsfrågan – ska man binda sina boräntor nu? – beror huvudsakligen på om man tror att styrräntan skall höjas väsentligt mer än två gånger à 25 baspunkter som just nu är diskonterade för det närmaste halvåret. Lägger vi på 0,50 procentenheter på den faktiska tremånadersboräntan, som enligt SCB var 2,73 procent i slutet av augusti, hamnar vi på 3,23 procent, att jämföra med ett bundet 5-årigt bolån som baserat på ett påslag på 0,77 procent** över 5-årig marknadsränta på 3,03 procent blir 3,80 procent. Räntan på tremånaderslån måste alltså förenklat stiga mer än 1,0 procentenhet härifrån för att en bindning av bolån på 5 år ska vara fördelaktig. Och sedan måste tremånadersboräntan stanna på denna nivå eller stiga ytterligare för att kalkylen ska hålla över hela löptiden.


Räntemarknaden förutspår inte fler än två styrräntehöjningar i den kommande räntehöjningscykeln och Riksbankens prognos, räntebanan, inkluderar ”bara” två räntehöjningar fram till 2029. Relevant för räntebanan och styrräntan är förstås huruvida konflikten i Mellanöstern består och fortsätter att driva upp priserna på produkter med olja som insatsvara. Slutsatsen blir att om man ska binda boräntan just nu behöver man tro på väsentligt fler styrräntehöjningar och en mer utdragen konflikt i Mellanöstern än vad som just nu är diskonterat på ränte- och råvarumarknaden.

  

*SBAB, Swedbank, Nordea, Handelsbanken, SEB, Skandia, Danske Bank och Länsförsäkringar Bank.

**SCB presenterar inte data över nya bolån på specifika löptider utan slår samman allt från ett till fem år, varför vi valt att använda räntenettot från nya rörliga tremånadersbolån, för närvarande 0,77 procent, även på nya 5-åriga bolån trots att marginalen normalt ökar på längre lån.


Utveckling under året för utvalda marknader



 
 
bottom of page