De svenska storbankernas intjäning är väldigt stabil. Om vi tar SEB som exempel, som tidigare i veckan rapporterade utvecklingen för det fjärde kvartalet förra året, så har bankens totala intäkter ökat med i genomsnitt 4,9 procent per år de senaste 16 åren. Borträknat de två senaste åren, som varit exceptionellt bra för bankerna tack vare den kraftiga ränteuppgången, är den genomsnittliga intäktsökningen 2,9 procent per år. Intäkterna växer alltså i linje med hur ekonomin i stort växer, sett över en lång tidshorisont.
Efter finanskrisen 2009 har bankerna varit väldigt duktiga på att hålla kostnaderna i schack. För SEB är kostnadsmassan i princip densamma nu som 2009. Kostnaderna har endast ökat med 0,8 procent per år under den här perioden, samtidigt som intäkterna ökat med i genomsnitt 4,8 procent per år. I kronor har intäkterna ökat med över 40 miljarder från 2010, samtidigt som kostnaderna ökat med 4 miljarder. Därför har resultatet före kreditförluster ökat med i genomsnitt 8,4 procent per år sedan finanskrisen. Aktiekursen, exklusive utdelningar, har ökat med i genomsnitt 8,5 procent per år under den här perioden. Stockholmsbörsen (OMXSPI) har stigit med i genomsnitt 8,2 procent under samma period. Kreditförlusterna för de svenska storbankerna har för övrigt varit i princip obefintliga sedan finanskrisen.
De senaste två åren har bankernas intjäning förbättrats kraftigt, vilket beror på den ränteuppgång vi har haft under perioden. Det är svårare för bankerna generellt att tjäna pengar när räntorna är väldigt låga, i och med att den ränta som banken erbjuder kund generellt sett inte är negativ. Nu när ränteläget är ”normaliserat” har räntemarginalen ökat väsentligt. Men antagligen kommer vi att få se en återgång till det långsiktiga genomsnittet i takt med att räntan på kundernas sparkonton förbättras. Det bankerna har tjänat mest pengar på under den här kraftiga ränteuppgången är skillnaden mellan vad banken har kunnat få för ränta hos centralbankerna jämfört med den ränta som bankkunderna fått på sina sparkonton. Vi som kunder har fått noll ränta på våra sparkonton samtidigt som bankerna kunnat placera sina ”sparpengar” till en hög ränta hos centralbankerna. Bankernas högre intjäning beror inte på en högre marginal på bolån, snarare tvärtom.
SEB är ett innehav i Nordenportföljen, Swedbank är vårt andra bankinnehav. Mot bakgrund av den stabila intjäningen (historiskt) anser vi det vara klokt att äga aktier i de svenska storbankerna.
Nedan visar vi hur två olika typer av räntemarginaler utvecklats de senaste 17 åren för SEB. Räntemarginalen visar räntenettot i förhållande till balansomslutningen (blå linje) respektive den totala in- och utlåningen (orange linje).
