top of page

AI-oro, sektorrotation och starka banker

för 1 timme sedan
3 min läsning

Rörelser inom amerikansk tech, skiften mellan sektorer och utvecklingen bland banker och nischbanker sätter tonen för marknaden just nu. Här summerar vår aktieförvaltare Mattias Eriksson och ränteförvaltare Magnus Rosén läget och blickar framåt.


AI-investeringarna under lupp

Sedan början av oktober har amerikanska techaktier (S&P 500 Information Technology) fallit närmare 20 procent. Det främsta skälet till nedgången är att investerare ifrågasätter avkastningen på de massiva AI-investeringarna. Skiftet kom framför allt i samband med rapporterna för det tredje kvartalet. Det är inte långsiktigt hållbart att fritt kassaflöde är negativt, vilket det är för exempelvis Amazon och Alphabet. Det är alltså inte svag efterfrågan som oroar investerare, utan risken att bolagen investerar mer än vad som är ekonomiskt motiverat. 


Samtidigt har den politiska osäkerheten ökat efter Demokraternas framgångar i mellanårsvalet, vilket innebär att de får majoritet i både representanthuset och senaten från början av nästa år. Det kan i värsta fall få till följd att utbyggnaden av datacenter stannar av. Att utbyggnaden börjat finansieras med lån ökar dessutom risken, inte minst då räntorna stigit kraftigt de senaste månaderna.


Rotation mot defensiva sektorer

Under samma period som techaktierna rasat 19 procent har aktier inom hälsovård och dagligvaror, alltså bolag med defensiv karaktär som har förutsägbara kassaflöden, stigit med 11–12 procent. Kapital försvinner alltså inte från aktiemarknaden, utan det fördelas om. Den här rotationen har gynnat vår aktieförvaltning relativt sett då vi har väldiversifierade portföljer.


Ett dilemma för techjättarna

Efterfrågan på molntjänster är väldigt hög. Microsoft Azure växte med 48 procent under tredje kvartalet och Google Cloud ökade omsättningen med 103 procent, så det är inget fel på efterfrågan. Däremot kan investerare ifrågasätta värderingen av de här bolagen om tillväxttakten sjunker. Det kan räcka med att utvecklingen inte är lika stark som tidigare för att göra investerare besvikna.


Det bästa framåt vore om hyperscalers som Amazon, Alphabet och Microsoft visar att investeringarna genererar kraftiga kassaflöden. Det skulle lugna investerare. Men frågan är om de vågar minska investeringstakten för att förbättra fritt kassaflöde den vägen. Ingen vill vara först med att dra ned på investeringstakten av rädsla för att konkurrenterna ska skaffa sig ett teknologiskt försprång eller ta marknadsandelar. Fångarnas dilemma är en term inom nationalekonomin som beskriver problemet: Det är en situation där varje aktör fattar ett beslut som är rationellt utifrån det egna intresset, men där resultatet blir sämre för samtliga än om de hade kunnat samordna sina beslut. Det bästa vore alltså att alla aktörer drog ned på investeringstakten samtidigt.


Anthropic i centrum

Mitt i denna AI-frossa genomfördes i går, torsdag, historiens största börsnotering. Anthropic, bolaget bakom AI-tjänsten Claude, tog in drygt 81 miljarder dollar när bolaget noterades på Nasdaq. Aktien steg 17 procent under den första handelsdagen och bolaget värderas nu till cirka 1 750 miljarder dollar, vilket gör Anthropic till världens åttonde största bolag mätt i börsvärde. Anthropic och OpenAI är två av de största drivkrafterna bakom den investeringsiver vi upplever. Att transparensen nu ökar i och med börsnoteringen ser vi som positivt för utvecklingen framåt.


Vår exponering mot amerikansk tech

Den techexponering vi har i vår globala aktieförvaltning för närvarande är Microsoft, Nvidia, Alphabet (Google), Amazon och Broadcom. Det är en samling väldigt starka bolag som vi känner oss trygga med. Att selektivt äga bolag i den amerikanska techsektorn, som ett inslag i en väldiversifierad aktieportfölj, tror vi är bra.


Vidare till räntemarknaden

PAM Capital har för kunders räkning inom ramen för sin räntebärande kapitalförvaltning investeringar i juniora (AT1 och T2) obligationer utgivna av en rad banker och nischbanker. Nedan finns en förenklad uppställning över några av de Q3-rapporter som dessa emittenter nyligen släppt.


Avseende kärnprimärkapital har Avanza högst CET1 med 22,7 procent, följt av Nordnet på 18,1 procent, Danske Bank på 17,2 procent, DNB på 17,3 procent, SEB på 17,1 procent och Handelsbanken på 17,0 procent. CET1 är av relevans då det anger hur mycket kapital banken har för att kunna täcka förluster vid en finansiell kris. Avseende måttet ROE (Return-on-Equity) sticker Nordnet och Avanza ut igen med 45 procent respektive 44 procent avkastning på eget kapital, vilka är de högsta nivåerna i gruppen, följt av Hoist på 21,2 procent. Avseende resultattillväxten under det tredje kvartalet jämfört med samma period 2025 sticker NOBA och Hoist ut med tillväxt på 39 procent respektive 35 procent, följt av Nordnet på 23,4 procent, Danske Bank på 15,8 procent och Avanza på 13 procent. Samtliga emittenter utom Klarna visar på stora vinster, men Klarnas trend är kraftigt stigande, vilket till viss del är förlåtande. Vi bevakar framför allt utvecklingen i Klarna och Resurs.



Utveckling under året för utvalda marknader



 
 
bottom of page