AI-miljarderna väcker frågor – storbankerna får godkänt
Teknikjättarna investerar enorma belopp i AI, men kommer satsningarna att löna sig? Storbankernas tredje kvartal får godkänt och synen på bankaktier är fortsatt positiv. Det skriver Mattias Eriksson, aktieförvaltare på PAM Capital, om i veckans Marknadskollen.
Utvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden domineras av stora techjättar som exempelvis Nvidia, Alphabet, Microsoft, Amazon och Meta. Hyperscalers (Alphabet, Amazon och Microsoft) investerar kraftigt med OpenAI och Anthropic som stora kunder. ChatGPT och Claude, tillsammans med andra AI-modeller, kräver en enorm beräkningskapacitet, vilket gynnar många amerikanska noterade bolag. Hur stora investeringar som OpenAI och Anthropic mäktar med blir därför avgörande för hur industrin utvecklas. Och det förutsätter i sin tur att investerare är villiga att plöja ner ännu mer pengar i dessa AI-projekt. Utvecklingen inom artificiell intelligens har därmed blivit en av de viktigaste drivkrafterna för såväl bolagens vinsttillväxt som den amerikanska börsens utveckling.
Ett ömsesidigt beroende
Det har uppstått ett ömsesidigt beroende mellan aktörerna. Nvidia tjänar stora pengar på att leverera GPU:er till hyperscalers, som i sin tur bygger ut sin kapacitet för att möta efterfrågan från framför allt OpenAI och Anthropic. Samtidigt är AI-utvecklarna beroende av omfattande extern finansiering för att kunna fortsätta utveckla sina modeller och köpa den beräkningskapacitet de behöver. Dessutom är flera av de stora teknikbolagen både investerare i och leverantörer till AI-utvecklarna. Kapitalet rör sig därmed delvis i ett kretslopp där investeringar i AI-bolag bidrar till att finansiera efterfrågan på de stora teknikbolagens egna tjänster.
Detta väcker en central fråga: Hur stor del av dagens efterfrågan på AI-infrastruktur är långsiktigt ekonomiskt hållbar? Så länge kapitalmarknaden är villig att finansiera AI-utvecklarnas förluster och expansionsplaner kan investeringarna fortsätta växa snabbt. Men förr eller senare måste de enorma investeringarna motiveras av tillräckligt stora intäkter och kassaflöden från de bolag och konsumenter som använder AI-tjänsterna. Här kan den senaste tidens ränteuppgång ställa till det då högre räntor kan innebära högre kostnader för att bygga datacenter samtidigt som avkastningskravet ökar.
Potential och lönsamhetskrav
Det finns naturligtvis goda skäl att vara optimistisk. AI har potential att förändra stora delar av ekonomin genom att effektivisera arbetsprocesser, automatisera kvalificerade arbetsuppgifter och skapa helt nya produkter och tjänster. Om produktivitetsvinsterna blir tillräckligt stora kan investeringarna mycket väl visa sig vara motiverade. Samtidigt finns en risk att konkurrensen mellan AI-utvecklarna pressar priserna och gör det svårt att uppnå den lönsamhet som krävs för att försvara investeringarnas storlek.
En utmaning i sammanhanget är att investeringarna i datacenter till stor del måste göras långt innan det går att bedöma hur lönsam efterfrågan blir. Om utbyggnaden går snabbare än kundernas betalningsvilja riskerar industrin att drabbas av överkapacitet. Det skulle kunna få betydande konsekvenser för hela värdekedjan, från AI-utvecklarna och molnleverantörerna till Nvidia och andra halvledarbolag. Det skulle inte bara drabba den amerikanska aktiemarknaden utan hela världens börser.
Den avgörande frågan för den amerikanska aktiemarknaden är därför inte bara hur snabbt AI-tekniken utvecklas, utan hur snabbt den kan omsättas i uthålliga vinster och kassaflöden. Tekniken kan mycket väl bli revolutionerande utan att alla dagens investeringar blir lönsamma. Historien visar att även stora teknologiska genombrott kan leda till perioder av överinvesteringar och besvikelser på aktiemarknaden. Med tanke på teknikjättarnas stora betydelse för de amerikanska börsindexen har denna fråga blivit viktigare än någonsin.
Vår syn på AI och USA-börsen
AI är den viktigaste drivkraften för den amerikanska aktiemarknaden, med OpenAI och Anthropic som drivande aktörer
Tekniken kan bli framgångsrik utan att de bolag som investerar mest lyckas skapa den avkastning som dagens aktievärderingar kräver. En fortsatt positiv börsutveckling kräver att de enorma AI-investeringarna blir framgångsrika och ger en adekvat avkastning på investerat kapital
I dagsläget är vi positiva till amerikanska aktier men ser en risk i att exempelvis överinvesteringar kan förändra den synen
Storbankernas tredje kvartal
Swedbank förbättrade sitt räntenetto mest av alla storbanker i det tredje kvartalet, med 6,9 procent. Det var oväntat bra. Handelsbanken var som väntat sämst med en tillväxt på –4 procent. Räntenettot förväntas fortsätta förbättras de kommande kvartalen för alla storbanker tack vare ränteuppgången som gynnar bankernas intjäning.
Provisionsnettot i det tredje kvartalet steg kraftigt för alla storbanker. Aktiviteten på kapitalmarknaderna har varit ganska hög, aktiemarknaden har utvecklats väl samtidigt som även korttransaktionerna har visat tillväxt.
Swedbank ökade både sina intäkter och kostnader mest av alla storbanker. Swedbanks intäkter i det tredje kvartalet ökade med 5,2 procent och kostnaderna, justerat för extraordinära kostnader, steg med 8,3 procent. Det är framför allt IT-kostnaderna som ökat mycket. Trots detta mäktade Swedbank med en resultatökning på 5,7 procent då kreditåtervinningarna var ännu större i år än i motsvarande kvartal förra året. För övriga tre storbanker försämrades rörelseresultatet.
Tillväxttakten för in- och utlåning förbättrades generellt sett jämfört med samma kvartal förra året.
Ljusa utsikter för bankerna
Sammantaget är det positivt att lånetillväxten är ganska stark och att provisionsnettot växer bra. I och med högre räntor är förutsättningarna goda för ett förbättrat räntenetto de kommande kvartalen. Kreditförlusterna är väldigt låga. Kostnaderna har bankerna bra koll på. Avkastningen på eget kapital var 13,3–16 procent i det tredje kvartalet. Det är en bra nivå. Utvecklingen i det tredje kvartalet får därmed godkänt.
Vår syn på bankaktier
Framåt ser vi positivt på bankaktierna
Vi räknar med en vinsttillväxt nästa år på 5–10 procent samt en direktavkastning på omkring 6 procent för storbankerna
Värderingsmultiplarna har fortsatt utrymme att öka, anser vi, utifrån förväntad avkastning på eget kapital och risken i verksamheten