Efter att den preliminära svenska inflationsstatistiken för den 6 februari presenterades, med en KPIF-ökning på 2,2 procent i årstakt jämfört med förväntade 1,6 procent, har räntemarknaden i allt större utsträckning börjat ifrågasätta sannolikheten för ytterligare styrräntesänkningar från Riksbanken under 2025. Ett tydligt resultat av detta är att den svenska kronan, sedan förra veckan, har stärkts med 1,3 procent mot euron och 1,9 procent mot dollarn – utan att några andra oväntade händelser, bortsett från den osäkerhet som omger Trump, har inträffat.
Ser vi till KIX-index, som förenklat är ett handelsviktat valutaindex där euroområdet utgör 46 procent och USA 10 procent, har den svenska kronan stärkts med 1,8 procent sedan inflationsstatistiken presenterades. Trots denna uppgång är indexet fortfarande 9 procent lägre än sitt genomsnitt för de senaste 25 åren.
Ser vi framåt har alltså sannolikheten för ytterligare styrräntesänkningar i Sverige minskat. Samma resonemang bör egentligen gälla även för USA, där inflationen (KPI) steg till 3,0 procent i januari på årsbasis. Dessutom väntas faktorer som lägre skatter, ökade bidrag, högre importtullar och en växande statsskuld bidra till fortsatt inflationspress. Även i Europa är inflationen (KPI) stigande, med en årstakt på 2,5 procent i januari. Detta kan dock delvis hamna i skymundan, då behovet av tillväxtstimulans bedöms väga tyngre. Den förväntade BNP-tillväxten i eurozonen för 2025 ligger på 1,0 procent, varav Tysklands tillväxt endast beräknas uppgå till 0,3 procent. Baserat på ekonomisk tillväxt kan ECB, enligt marknadens förväntningar, komma att sänka räntan upp till tre gånger under det första halvåret 2025. Men risken är att en stigande inflation sätter käppar i hjulen.
Den svenska kronan är historiskt svag, vilket tydligt framgår av KIX-index, men den visar en tydlig korrelation med förändringar i styrränteprognoserna – något vi sett efter den preliminära inflationsstatistiken i början av februari. Risken är om dessa prognoser 1) reverseras eller 2) förändras för de relevanta basvalutorna, vilket skulle kunna sätta press på den pågående kronförstärkningen. Vi vill höja ett finger för att räntedifferensen mellan den amerikanska och svenska styrräntan för närvarande uppgår till hela 2 procent. Risken, i motsats till nuvarande förväntningar, är att denna skillnad kan bestå även under 2025 och 2026 – något som i så fall skulle gynna dollarn på bekostnad av kronan. Detsamma gäller för euron, även om risken för uteblivna räntesänkningar där bedöms vara mindre.
Sammantaget finns det i nuläget få faktorer som talar för en betydande förstärkning av den svenska kronan, särskilt om inflationen fortsätter att överraska på uppsidan.
Utveckling under året för utvalda marknader
