I onsdags presenterades protokollet från den amerikanska centralbanken Fed:s möte den 17–18 december. Två av huvudpunkterna från protokollet var att Fed höjer prognosen för PCE-inflationen 2025 till 2,5 procent från tidigare 2,2 procent, samt prognostiserat att två räntesänkningar kommer att ske under 2025 mot tidigare fyra räntesänkningar.
Dessa besked fick räntorna att stiga och då framförallt de längre räntorna, vilka nu nått sina högstanivåer sedan oktober 2023. Stigande amerikanska långräntor har fått europeiska och svenska räntor att stiga till nivåer vi inte sett sedan halvårsskiftet. Vi har under en längre tid sagt att de inverterade yieldkurvorna kommer att normaliseras, det vill säga längre löptid ska ge högre ränta än kortare löptid. Detta skedde i USA före årsskiftet och ser nu ut att ske i Sverige kanske redan innan nästa räntebesked i månadsskiftet januari/februari.
Mot bakgrund av färre aviserade styrräntesänkningar under 2025 från både Riksbanken och Fed ser vi nu ut att röra oss mot slutet av räntesänkningscykeln, vilket har fått längre räntor att stiga. Baserat på att skillnaden mellan den 5-åriga svenska statsobligationen och 3-månaders statsskuldväxlar i genomsnitt varit 0,60 procent sedan år 2000 och baserat på Riksbankens indikation att styrräntan ska sänkas till 2,25 procent under det första halvåret, måste vi nog förbereda oss på att 5-årsräntan kan komma att stiga ytterligare upp mot 2,87 procent under det första halvåret från dagens 2,17 procent.
Utveckling under året för utvalda marknader
