Den amerikanska börsen, mätt som S&P 500, har i år stigit med 26,9 procent (Nasdaq 32,5 procent och Dow Jones 16,5 procent) att jämföra med Stockholmsbörsens OMXS30 som i år stigit med 7,5 procent.
Amerikansk 5-årig statsobligation handlas till 4,2 procent jämfört med svensk dito som handlas till 1,9 procent vilket bidragit till att den amerikanska dollarn stärkts med 8,8 procent mot den svenska kronan i år.
Amerikansk BNP noterade 2,8 procents tillväxt under det tredje kvartalet beräknat på årsbasis efter att ha ökat med 3,0 procent kvartalet innan och 1,6 procent under det första kvartalet. Blickar vi framåt har IMF en tillväxtprognos för USA på 1,9 procent för 2025.
Svensk BNP är svagare än den amerikanska och steg på årsbasis med 0,7 procent under det tredje kvartalet, 0,5 procent under det andra och 0,7 procent under det första kvartalet. BNP-prognoser för Sverige har därtill skruvats ned under hösten men ligger fortfarande i linje med den amerikanska kring 2,0 procent för 2025 och 2,5 procent för 2026 enligt siffror från Ekonomifakta. Den kraftiga tillväxtökningen baseras på ökad konsumtion och investeringar till följd av sjunkande räntekostnader.
En viktig skillnad mellan USA och Sverige
Delar av den amerikanska BNP-tillväxten bör härledas till den kraftigt ökande statsskuld som från 2020 ökat med 12 500 miljarder dollar (från 23 000 miljarder dollar till 35 500 miljarder dollar) vilket grovt räknat blir en årlig ökning på 2 500 miljarder dollar, det vill säga mellan 10-12 procent av amerikansk BNP för respektive år. Svensk statsskuld har under samma period legat i princip stilla kring 1 050 miljarder kronor.
Att som konsument öka sin disponibla inkomst med mellan 10-12 procent varje år via nya lån kommer givetvis att möjliggöra större konsumtion. Men om man ändå slutar året med ett underskott, enligt Department of the Treasure blir budgetunderskottet i USA cirka 1 800 miljarder dollar för 2024, har munnen inte rättats efter matsäcken. Att räntekostnaderna ökat kraftigt under perioden 2020 till 2024 och nu förenklat motsvarar hela budgetunderskottet är givetvis en förklaring. Tyvärr har den amerikanska inflationen bitit sig fast strax under 3 procent vilket gör att förväntningarna på sänkningar av den amerikansk styrränta hålls kring 1 procent det närmaste året och således inte ensamt kan åtgärda budgetunderskottet.
Slutsats
Amerikanska börser och dollarn går starkt behjälpt av en skuldfinansierad stark ekonomi som är väsentligt mindre reglerad än den europeiska. Den amerikanska tjänstesektorn står för 78 procent av BNP och gör därtill ekonomin autonom. Den förhöjda inflationen gör det svårare för den amerikanska centralbanken (Fed) att genomföra större styrräntesänkningar vilket främjar dollarn men begränsar möjligheterna att få bukt med budgetunderskottet. Högre tullar och därmed dyrare importvaror kommer inte ändra detta. USA som världsekonomins skuldfinansierade lok kommer mest troligt att fortsätta ånga på tills den dagen då finansiärerna börjar ställa hårda krav, vilket lär bli som att lägga sig på rälsen.
Källa: www.fiscaldata.treasury.gov
