Svensk BNP väntas växa kraftigt under 2025 och 2026 pådrivet av ökad konsumtion och investeringar, som en effekt av framför allt sjunkande räntekostnader. EU-kommissionens prognos för svensk BNP-tillväxt avseende 2025 är 1,8 procent och för 2026 är den 2,6 procent.
Svensk BNP för Q3 2024 var ingen munter läsning då tillväxten var -0,1 procent både på kvartals- och årsbasis. Till det skall tilläggas att BNP för Q2 var -0,3 procent på kvartalsbasis men +0,5 procent på årsbasis. Sett på månadsdata var BNP-utvecklingen under september -0,4 procent jämfört med augusti. Det är således en svag trend som måste vändas med hjälp av redan genomförda och tillkommande styrräntesänkningar. Diagrammet nedan visar den kvartalsvisa BNP-utvecklingen jämfört med året innan.
Hur mycket kapital frigörs egentligen genom räntesänkningarna? Räcker det för att vända konjunkturen?
Svenska hushåll har en total bolåneskuld på nästan 5 000 miljarder kronor, varav två tredjedelar är lån med rörlig tremånadersränta.
Trots att Riksbanken sänkt styrräntan från 4 procent till 2,75 procent var svenskarnas samlade räntekostnader i oktober 3,7 procent högre än i oktober 2023. Ränteeffekten beräknat på årsbasis har alltså ännu inte slagit igenom även om vi väntar oss att detta sker mot slutet av året.
I januari 2024 betalade svenskarna i snitt nästan 3,97 procents ränta på sina totala bolån och i snitt 4,96 procents ränta på sina rörliga lån. Baserat på förväntningarna att styrräntan skall sänkas ner till 2 procent i sommar kommer successivt räntekostnaderna för rörliga lån att sjunka ner mot cirka 3 procent. Detta skulle innebära nästan 2 procents lägre snitträntekostnad på rörliga lån jämfört med i januari 2024.
Mycket grovt räknat frigör 2 procent lägre rörlig ränta nästan 70 miljarder kronor per år bara räknat på den rörliga räntan. 70 miljarder kronor utgör nästan 1,1 procent av svensk BNP som för 2023 var 6 200 miljarder kronor. Till detta skall givetvis läggas kommande skattesänkningar på cirka 20 miljarder kronor vilket adderar ytterligare 0,3 procent.
Lägre ränta på rörliga lån och skattesänkningar skapar konsumtionstillväxt. Beräknat bara på att räntan på rörliga lån sjunker med 2 procent skulle det frigöra kapital motsvarande på 1,1 procent av BNP. Inklusive skattessänkningar blir effekten cirka 1,4 procent. Därtill skall givetvis läggas en successivt sjunkande ränta även på bundna lån men också en beaktan att allt kapital inte kommer generera konsumtion. Isolerat till effekterna av de sjunkande rörliga räntekostnaderna och skattesänkningarna kan vi förvänta oss en BNP-tillväxt som successivt ökar till cirka 1,4 procent under slutet av 2025.
Utveckling under året för utvalda marknader
