Sveriges BNP ökade med 0,8 procent under Q4 jämfört med föregående kvartal och med 2,4 procent på årsbasis. Det är en betydligt starkare tillväxt än SCB:s tidigare BNP-indikator, som pekade på en ökning på 0,2 respektive 1,1 procent. Enligt SCB var det främst exporten som ökade, där uppgången kan hänföras till tillverkningsindustrin. Även offentlig konsumtion ökade med 0,4 procent medan minskade lager bidrog negativt till tillväxten. För helåret 2024 växte Sveriges BNP med 1,0 procent, en tydlig förbättring jämfört med 0,2 procent under 2023.
För att sätta siffrorna i perspektiv sjönk Tysklands BNP med 0,2 procent under Q4, både jämfört med föregående kvartal och samma period 2023. På helårsbasis minskade den tyska ekonomin med 0,2 procent under 2024, vilket är en något större nedgång än -0,1 procent under 2023.
Den förväntade BNP-tillväxten på drygt 1,5 procent under 2025 och över 2,0 procent 2026 speglar en återhämtning driven av ökad konsumtion och investeringar, främst till följd av lägre räntekostnader. Förstärkt konsumtion korrelerar dock med högre inflation vilket tydliggjordes i KPIF-data för januari vars utfall på 2,2 procent jämfört med januari 2023, översteg både förväntan på 1,6 procent och KPIF för föregående månad på 1,5 procent.
Under den gångna veckan presenterade SCB PPI-siffror för januari, som visade en ökning på 3,5 procent jämfört med samma månad 2023 – den kraftigaste uppgången sedan april 2023. Särskilt anmärkningsvärd var prisutvecklingen på konsumtionsvaror, där producentpriserna steg med 6,1 procent på årsbasis, en markant ökning jämfört med december då motsvarande siffra var 4,4 procent. Jämfört med månaden innan steg PPI under januari med 1,7 procent, en betydande månadsökning. En stor del av uppgången kan tillskrivas elpriserna, som ökade 14,6 procent.
Diagrammet nedan från SCB visar tydligt trenden på stigande producentpriser.
Den starkare BNP-tillväxten och den högre än väntade inflationen, både KPIF och PPI, begränsar kraftigt Riksbankens möjligheter till ytterligare räntesänkningar. Att Riksbankens räntebana för 2025 redan ligger på nuvarande styrränta om 2,25 procent förstärker bilden ytterligare. Som det ser ut nu har styrräntan sannolikt nått botten i denna räntesänkningscykel.
