Aktiemarknaden har sedan en tid tillbaka fokuserat mer än vanligt på ränteutvecklingen. Oron för att räntorna ska ligga på en relativt hög nivå länge samtidigt som konjunkturutsikterna försvagas har tyngt aktiemarknaden. Den kraftiga ränteuppgången sedan våren 2022 påverkar framför allt på tre sätt. För det första ökar avkastningskravet, vilket i sig motiverar en lägre värdering allt annat lika. För det andra så har räntemarknaden blivit ett attraktivt alternativ till aktiemarknaden efter många år av räntor nära noll. För det tredje så påverkas efterfrågan och konjunkturen negativt av det högre ränteläget.
Vår bedömning är att inflationstakten kommer att fortsätta falla, vilket i sin tur bör stabilisera räntorna, eller till och med ge lägre räntor, vilket kommer att vara positivt för aktier. Det har vi också sett de senaste veckorna när inflationsdata kommit in lägre än väntat och börsen då lyft kraftigt.
Sedan den 1 november då den amerikanska centralbanken meddelade att styrräntan ligger oförändrad på 5,25-5,50 procent har Stockholmsbörsen stigit 6 procent och fastighetsindex 16 procent. De fyra största fastighetsbolagen (Sagax, Balder, Castellum och Fabege) har i snitt stigit 17 procent. JM, som bygger bostadsrätter och är ett innehav i Nordenportföljen, har stigit 23 procent under samma tidsperiod. Samtidigt steg aktierna i de fyra storbankerna med endast 2 procent i genomsnitt. Bankerna hade relativt svårt att tjäna pengar när räntorna var extremt låga, men nu när räntorna stigit till vad som kan betecknas som en normal nivå är förutsättningarna att tjäna pengar betydligt bättre. Även om bankernas lönsamhet kanske toppade i det tredje kvartalet bör intjäningen fortsätta att vara god framöver. Uppgången för börsen generellt och framför allt för räntekänsliga bolag, exklusive bankerna, accelererade när den senaste amerikanska inflationssiffran publicerades i tisdags eftermiddag. Inflationstakten ser ut att fortsätta avta, vilket bör innebära att räntorna stabiliseras eller till och med sjunker. Danske Bank, Landshypotek och SBAB har nyligen sänkt sina bundna boräntor som en följd av de lägre marknadsräntorna. Den svenska 10-åriga statsobligationsräntan har gått från 2,9 procent den 1 november till 2,6 procent nu. Den amerikanska motsvarigheten har gått från 4,8 procent till 4,4 procent. Om den trenden håller i sig, eller bara att räntorna stabiliseras, bör det gynna framför allt bygg- och fastighetsaktier. Inom de sektorerna är potentialen väldigt stor i och med att de utsikter för byggsektorn som aktiemarknaden diskonterar är väldigt dystra och substansrabatterna inom fastighetssektorn väldigt höga generellt.
Kraftiga ränterörelser på amerikanska statspapper
Att marknadsrörelserna ofta blir överdrivna (åt båda hållen) är ett känt faktum. Och ska räntorna nu börja stabiliseras för att sedan sjunka i takt med en svagare ekonomi står vi troligen inför en period där mycket ska omvärderas. Ett exempel på kraftiga rörelser, vilka ofta är ett tecken på en marknadsförändring, är ränterörelserna på amerikanska statspapper under oktober där den 10-åriga obligationen gick från 4,60 procent till 5,00 procent för att sedan sjunka till 4,55 procent i början av november, se diagram nedan.
Dessa kraftiga ränterörelser beror delvis på att Kina sålt amerikanska statspapper för att finansiera sin svaga fastighetssektor och att US Treasury behövt erbjuda högre ränta när man emitterar (säljer) amerikanska statspapper för att finansiera det allt större amerikanska budgetunderskottet. Detta pressade upp amerikanska räntor till 5 procent. En mycket kraftig ”pendelrörelse” åt ett håll. Sedan började hedgefonder gå ut med att de stänger korta positioner i amerikanska statspapper (de köper) och stora investerare hävdade att köp av långa amerikanska statspapper var den bästa ”trade” man kunde göra. Resultat blev att räntorna gick ner. Denna ”pendelrörelse” är redan kraftig, men kan komma att växa vilket då påskyndar en bred omvärdering av finansiella tillgångar och då främst de med hög ränterisk som exempelvis bygg- och fastighetsaktier.
Utveckling under året för utvalda marknader
Comments