Kreditmarknaden
Under slutet av det första kvartalet har tre extraordinära händelser inträffat med stark påverkan på både aktie- och räntemarknaden. UBS övertagande av Credit Suisse för 3,3 miljarder USD och en total nedskrivning av Credit Suisse AT1-obligationer (ca. 17 miljarder USD) är tveklöst den största händelsen. Att två relativt stora amerikanska banker, Silicon Valley Bank och Signature Bank och därtill en mindre (Silvergate Bank) gått omkull till följd av att man värderat sina ”säkra” innehav i statspapper enligt Mark-to-Maturity (förfallokurs) värdering är också extraordinärt. Lägg därtill den kraftiga räntenedgången i amerikanska statspapper där US 5Y gått ner från 4,18% till 3,58% och US 2Y från 4,84% till 4,03% efter bankfallissemangen som en konsekvens av detta och att den amerikanska riksbanken nu väntas vara mer återhållsam med vårens väntade räntehöjningar.
Affären mellan UBS och Credit Suisse samt den schweiziska riksbankens nedskrivning av Credit Suisse AT1-obligation pressade priserna på europeiska bankaktier där Deutsche Banks aktie tappat 25% i år och SEB 11%. En viktig skillnad nu jämfört med finanskrisen 2008/2009 är all den reglering som tillkommit, vilket påfört att framförallt den svenska banksektorn är välkapitaliserad och i övrigt synnerligen välmående med hög avkastning på eget kapital.
Fastighets-emittenter har varit under fortsatt press under kvartalet trots att flera stora transaktioner genomförts vilka varit till godo för både emittenterna och deras obligationer. Potentiellt väntar en omprissättning av längre fastighetskrediter när 1) den svenska och europeiska riksbanken flyttar fokus från pågående räntehöjningsfas till en neutral fas och 2) pågående skuldsanering av fastighetsbolagens balansräkningar slutförs samt 3) kreditmarknaden kommer till insikt i att bankutlåning i allt större utsträckning tar över high yield marknaden. Sedan snart ett år har nära nog samtliga fastighetsbolag i Sverige arbetat för att minska sin belåning och säkerställa finansiering av utestående skuld. Varje steg i dessa processer bevakas av kreditmarknaden och resulterar i korta värdestegringar på emittentens obligationspriser. På grund av att flertalet fastighets-emittenter har hög belåning (~50%) är denna kreditsanering en arbetsam process som kommer att ta stora delar av 2023 men som hittills har överraskat på uppsidan med framgångsrika emissioner och transaktioner.
Ekonomisk utveckling
I Europa och USA fortsätter inflationstakten att successivt gå ner och är nu på 6,9% respektive 6,0%. Trots att svensk ekonomi krympte med 0,2% under det fjärde kvartalet och beräknas ha varit fortsatt svag under Q1 (januari +2,0% och februari -1,0%), syns ännu inga tecken på att den svenska inflationstakten (12% i februari) börjat avta. Att lönerörelsens ”märke” sattes till 4,1% för 2023 och 3,7% för 2024 får anses balanserat mot bakgrund av löneökningar på 5,2% respektive 3,3% plus en inflationspremie på 3 000 euro för 2023 och 2024 avseende Tysklands största fackförbund IG Metall. Den höga svenska inflationen är en hämsko för ekonomin och gör att vi tror att styrräntan i Sverige kommer att behöva höjas minst i nivå med ECB:s styrränta som den 16 mars höjdes till 3,5%. Vi räknar således med en styrränta på 3,5-3,75% efter Riksbankens möten den 26 april och 29 juni.
Stibor Q1
Under det första kvartalet har Stibor 3-mån, som är basen i alla rörliga obligationer med denominering i svenska kronor stigit från 2,70% till 3,36% Detta betyder att förväntad avkastning på ränteportföljer stigit med drygt 0,5% i år. Ser vi tillbaka på ett år kan vi konstatera att Stibor stigit från -0,015% den 9 mars 2022 till 3,36% ett drygt år senare. Denna ränterörelse vilken drivits att stigande styrränta som en konsekvens av kraftigt stigande inflation är monumental.
Se rapporten för grafer och ett generellt portföljförslag för 2023.