Minskad osäkerhet i marknaden under april men med stigande oro för BNP-tillväxt

Världens aktiemarknader utvecklades positivt i maj. Stockholmsbörsen steg 2,4 procent och S&P 500 ökade 6,3 procent. Tullhotet skrämmer inte investerare på samma sätt längre, men det är ändå för tidigt att ropa faran över. Osäkerheten tilltog betydligt i början av det andra kvartalet och vi har sannolikt inte upplevt de indirekta effekterna i form av svagare efterfrågan fullt ut ännu. Men bolagen presterade väl i det första kvartalet och förmedlar optimism inför framtiden, trots rådande osäkerhet. Cirka 78 procent av S&P 500-bolagen rapporterade vinster för Q1 som överträffade förväntningarna, vilket är en ovanligt hög siffra. Inte minst de ledande techbolagen, som till exempel Nvidia, har rapporterat en stark vinstutveckling och positiva tillväxtutsikter, vilket till stor del förklarar uppgången för S&P 500.

ECB sänkte idag sina styrräntor med 25 baspunkter (0,25 procentenheter) till en inlåningsränta på 2,0 procent och en utlåningsränta på 2,40 procent, vilket kan jämföras med den svenska riksbankens inlåningsränta på 2,15 procent och utlåningsränta på 2,35 procent. Riksbankens styrränta och ECB:s refinansieringsränta ligger emellan dessa på 2,25 procent i Sverige och efter ECB:s sänkning på 2,15 procent i Europa.

Vi har i tidigare utskick av Marknadskollen uttryckt att marknadsoron kring pågående tullförhandlingar flyttats från oro för tilltagande inflation till oro för avtagande ekonomisk tillväxt. Detta har spätts på av svag BNP-statistik för det första kvartalet och därtill sänkta prognoser för 2025 och 2026 för både BNP och inflation. KPI-inflationen i Euroområdet för maj visade 1,9 procent på årsbasis, vilket var lägre än marknadens förväntan på 2,0 procent och motsvarande siffra för april som låg på 2,2 procent. Även kärninflationen, som uppgick till 2,3 procent, var lägre än förväntade 2,5 procent och motsvarande siffra för april på 2,7 procent. Lägger vi till att EU-kommissionen under den senare delen av maj reviderade ner sin BNP-prognos för EU till 1,1 procent för 2025 (från tidigare 1,5 procent) och till 1,5 procent för 2026 (från tidigare 1,8 procent) så hittar vi förklaringarna till varför ECB sänkte styrräntorna idag.

Det är förvisso för tidigt att uttala sig om tullarnas fulla effekter eftersom implementeringen är successiv och därtill i de flesta fall inte slutförhandlad eller synliggjord i varken BNP- eller inflationsstatistik ännu. Men ser vi till marknadens förväntningar på ECB prisas ytterligare en sänkning på 0,25 procent in fram till ECB:s möte i slutet av oktober, vilket ger en indikation på att räntemarknaden inte ser en snar konjunkturförstärkning.

I Sverige är bilden densamma om inte ännu mer tydlig. Preliminär KPI-inflation för maj visar att KPI uppgick till 0,2 procent och KPIF till 2,3 procent. Riksbankens egen prognos är att inflationen kommer sjunka på grund av lägre energipriser (oljepriset är ner 12,3 procent i år och 16,1 procent de senaste 12 månaderna) och en starkare krona. Riksbankens inflationsprognos är nästan identisk med den från ECB. Även för Sverige skruvar EU-kommissionen ner sina prognoser och tror nu att tillväxten blir 1,1 procent för 2025 och 1,9 procent för 2026 (från tidigare 1,8 procent och 2,6 procent).

Även Sveriges Riksbank har alla möjligheter att sänka styrräntan när direktionen träffas den 18 juni. Marknadens förväntningar är dock att Riksbanken väntar till efter sommaren med en sänkning och därtill, med cirka 50 procents sannolikhet, genomför ytterligare en sänkning kring årsskiftet. Terminspriserna indikerar att detta i så fall blir den sista sänkningen i denna räntesänkningscykel.

Diagrammet visar hur räntemarknaden prisar 3-månaders kontrakt på Stibor och Euribor vars räntor är snarliga respektive centralbanks inlåningsränta.